Frågor och svar om TR:s förslag till ny tävlingskalender

Q&A – Alternativ tävlingskalender 2027

Frågor och svar med anledning av Travtränarnas Riksförbunds förslag

Detta Q&A är ett kompletterande underlag till TR:s pressmeddelande. Syftet är att tydliggöra bakgrunden, logiken och de vanligaste frågorna kring förslaget.

FRÅGA: Är TR:s förslag ett steg mot att minska amatörtravet och travets bas?

SVAR: Nej. Tvärtom är en stark bas en förutsättning för att svensk travsport ska kunna växa. TR:s utgångspunkt är att sporten behöver både en stark bredd och en attraktiv topp. Utan bredd finns ingen återväxt, men utan en stark topp minskar också drivkraften för investeringar, hästägande, avel och sportslig utveckling. Förslaget handlar därför om att tydliggöra olika banors och tävlingsnivåers uppdrag – inte om att ställa amatörer mot professionella eller små banor mot stora banor.

FRÅGA: Hur gynnar förslaget gräsrötterna och amatörerna?

SVAR: Amatörer finns på alla nivåer i travsporten och ska kunna tävla på alla nivåer där deras hästar hör hemma. En central del i förslaget är en tydligare ekonomisk pyramid, från utvecklingslopp och breddtrav till de högsta tävlingsnivåerna. Det ska finnas attraktiva ekonomiska steg även på de lägre nivåerna. Förslaget innehåller exempelvis 12 000 kronor i förstapris på Utveckling 1 och 20 000 kronor på Utveckling 2. Det är betydande nivåer för många mindre tränare och amatörer.

FRÅGA: Varför vill TR ha högre prispengar på V85?

SVAR: Poängen är inte att en V85-seger alltid är viktigare ekonomiskt för den enskilde än en breddseger. Poängen är att tävlingssystemet behöver tydliga ekonomiska nivåer. Om de bästa hästarna ska söka sig till de högsta tävlingarna måste det finnas ett tillräckligt starkt ekonomiskt incitament. På samma sätt måste det vara attraktivt för en häst på lägre nivå att ta nästa steg när kapaciteten räcker till. Prispengarna ska i större utsträckning styra hästarna till rätt tävlingsnivå, i stället för att administrativa startbegränsningar gör det.

FRÅGA: Varför ska det vara ett stort steg från 20 000 till 50 000 kronor?

SVAR: Det steget är medvetet. TR vill skapa en tydligare pyramid där vardagstravet har en stabil ekonomisk nivå samtidigt som högre tävlingsnivåer ger en tydligt större belöning. En häst som hör hemma på V64-nivå ska ha ett starkt ekonomiskt incitament att söka sig dit. Samtidigt minskar risken att hästar på högre nivå stannar kvar och konkurrerar om pengar som i första hand ska vara till för bredden.

FRÅGA: Vilka prispengenivåer föreslår TR?

SVAR: Utveckling 1 – 12 000 kronor, Utveckling 2 – 20 000 kronor, V64 – 50 000 kronor, V86 – 70 000 kronor, GS75 – 90 000 kronor och V85 – 200 000 kronor i förstapris. Nivåerna från V64 och uppåt är tänkta som genomsnitt över året, medan Utveckling 1 och Utveckling 2 är oförändrade året runt.

FRÅGA: Vad innebär förslaget om 15 procent färre tävlingsdagar?

SVAR: TR föreslår att det totala antalet tävlingsdagar minskar med cirka 15 procent, framför allt genom en reduktion av lunchtravet. Syftet är att minska antalet tillgängliga lopp per häst till mer historiskt normala nivåer och skapa bättre konkurrens i loppen. Färre tävlingsdagar ger samtidigt möjlighet att koncentrera resurser och prispengar till färre tävlingsdagar.

FRÅGA: Hur många tävlingsdagar ska basbanorna ha enligt TR:s förslag?

SVAR: TR:s pressmeddelande anger inte något exakt antal tävlingsdagar per basbana. Den frågan måste hanteras i det fortsatta arbetet med kalendern. Vår utgångspunkt är att basbanorna måste ha en tillräcklig och ekonomiskt hållbar tävlingsverksamhet för att kunna bära sitt lokala uppdrag. Antalet dagar behöver därför ses tillsammans med banans geografiska upptagningsområde, funktion och uppdrag i den nationella strukturen.

FRÅGA: Betyder basbana att banan bara ska arrangera breddtrav?

SVAR: Nej. Basbanornas uppdrag är bredare än så. De ska vara den lokala infrastrukturen för träning, tävling, rekrytering och gemenskap och bidra till återväxten i sporten. Nyckelbanorna och basbanorna har olika roller, men rollerna kompletterar varandra. Nyckelbanorna ska bidra med utvecklingskraft, publik och kommersiell räckvidd, medan basbanorna ska bygga bredd, närvaro och återväxt.

FRÅGA: Hur ska småbanorna kunna motivera sig och skapa attraktiva arrangemang?

SVAR: En travbana kan inte långsiktigt leva enbart på vardagstävlingar. Basbanorna behöver därför ha möjlighet att skapa attraktiva arrangemang, publik, lokala intäkter och engagemang. Samtidigt behöver inte alla banor göra samma sak. Olika banor har olika förutsättningar och styrkor. Det är just därför TR vill tydliggöra rollerna i stället för att behandla alla banor som om de hade samma uppdrag.

FRÅGA: Hur ser TR på banor som Årjäng, som har byggt upp starka publikdagar?

SVAR: Lokala traditioner, publik och starka arrangemang är viktiga tillgångar för hela svensk travsport. Om en bana under lång tid har byggt upp ett evenemang med stark lokal förankring måste den kraften vägas in när kalendern utformas. Ett tävlingsdatum i sig skapar inte automatiskt samma publik på en annan bana. Därför behöver den lokala attraktionskraften och de regionala förutsättningarna vara en viktig del av det fortsatta kalenderarbetet.

FRÅGA: Varför ska de stora prispengarna koncentreras till färre tävlingsdagar?

SVAR: Syftet är att skapa starkare tävlingstillfällen där konkurrensen är hög och där det finns ett stort publik- och kommersiellt intresse. Under högsäsongen föreslås högre prispengar på nyckelbanorna, medan nivån kan vara något lägre under lågsäsongen. Det är ett sätt att koppla prispengarna till den sportsliga konkurrensen och skapa tydligare ekonomiska incitament att tävla på rätt nivå.

FRÅGA: Varför vill TR ta bort startpoäng för placering?

SVAR: Tanken är att de stora prispengarna i högre grad ska kräva att man söker sig till de tävlingar där de stora pengarna finns. Det skapar ett naturligt flöde uppåt i pyramiden och minskar risken för att hästar på högre nivå stannar kvar i lägre lopp enbart för att samla startpoäng. Ekonomiska incitament ska i större utsträckning styra hästens tävlingsnivå.

FRÅGA: Är tanken att rätt häst ska möta rätt motstånd?

SVAR: Ja. Det är en central del av förslaget. I stället för att i stor utsträckning administrativt styra vilka hästar som får mötas vill TR använda prispengarna som ett styrmedel. En häst som är tillräckligt bra för en högre nivå ska ha ett tydligt ekonomiskt incitament att söka sig dit. Det skapar bättre förutsättningar för konkurrens på rätt nivå.

FRÅGA: Handlar förslaget om att begränsa bredden?

SVAR: Nej. Ambitionen är att skapa en struktur där bredden kan bli starkare och mer hållbar. Bredd handlar inte bara om antalet lopp utan också om att hästägare, tränare och uppfödare får rimliga ekonomiska förutsättningar och att hästar möter motstånd på en nivå som passar dem. Förslaget försöker därför skapa en bättre balans mellan bredd, utveckling och elit.

FRÅGA: Vad är den övergripande tanken bakom hela förslaget?

SVAR: Att skapa en tydligare tävlingsstruktur där prispengarna hjälper till att styra hästarna till rätt nivå. Basen ska vara stark och skapa återväxt, samtidigt som det ska finnas en tydlig väg uppåt för hästar och aktiva som utvecklas. TR:s mål är inte elit mot amatörer, utan en fungerande cirkulation genom hela sporten: en stark bas föder fram hästar och aktiva, som utvecklas och kan söka sig uppåt, medan en attraktiv topp skapar intresse, investeringar och inspiration tillbaka till basen.

FRÅGA: Är allt i förslaget färdigutrett och fastställt?

SVAR: Nej. Det här är ett alternativt förslag till tävlingskalender och en riktning för hur tävlingsstrukturen kan utvecklas. Vissa delar behöver beräknas, analyseras och diskuteras vidare – bland annat den exakta fördelningen av tävlingsdagar mellan banorna. TR ser därför detta som ett underlag för fortsatt dialog med banor, aktiva och andra delar av travsporten.

Bästa hälsningar,
Conni Lugauer
Ordförande, Travtränarnas Riksförbund