Travtränarnas Riksförbund har vid två tillfällen, dels i ett remissvar till ST gällande ägardirektiv runt Svensk Travsports Aktiebolag, dels vid ett möte med ST:s verkställande direktör Maria Croon och sportchef Robert Karlsson strax före midsommar, framfört förslaget att skjuta upp samlandet av pengar i en ny ”hästsportens fond” några år, och istället satsa storleksordningen 150-200 miljoner kronor mer till banor och de aktiva under 2023.
Mötet med Maria Croon och Robert Karlsson i midsommarveckan var föranlett av vad som diskuterades ingående på TR:s årsstämma i början av maj: Situationen med kraftigt höjda kostnader på flera ”måstegrejor” i en travtränares verksamhet, Foder, drivmedel och el. Farhågorna för vad en dålig skörd skulle kunna innebära för foderpriserna under hösten var stora. Mellan tummen och pekfingret kunde beräknas att träningsavgifterna redan med de kostnadsökningar som förelåg i början av maj jämfört med förra året kanske måste höjas med några tiotals kronor per dag. Oron var förklarligt nog stor för hur det skulle tas emot av hästägarna, och påverka investeringslusten i nya hästar.
Maria Croon och Robert Karlsson gästade TR:s öppna möte dagen efter stämman, och då bestämdes att två avstämningsmöten skulle bokas in, ett före midsommar och ett efter sommaren. Stämman beslutade också att göra en branschgenomgång av kostnaderna i en travtränarverksamhet, motsvarande en genomgång som gjordes för cirka tio år sedan, för att få fakta på bordet om det ekonomiska läget och förutsättningarna i den professionella travträningsverksamheten.
Föroppningen var att denna ekonomiska genomgång, som görs av Ludwig & Co, skulle vara klar till mötet med Croon och Karlsson före midsommar som ett bra konkret underlag för samtalet med ST-cheferna, men så var tyvärr inte fallet. TR framförde istället skriftligen nedanstående övergripande lägessituation och förslag till åtgärder till ST:s chefer:
——
Nuläget:
Inflationen i samhället är nu någonstans 6-8 procent.
Inflationen i jordbrukssektorn är ännu högre – enligt säker uppgift i slutet av maj var inflationen i jordbrukssektorn 12 procent.
Beräkning:
Om proffstränarna enbart för att för kompensera för inflation/prishöjningar behöver höja dagavgiften med 30 kronor/dag och häst betyder det 30 kr x 8 000 hästar x 365 dagar = 87,6 mkr/år.
Samma prishöjningar/inflation drabbar de facto även amatörtränare och uppfödare. Den sannolika ekonomiska kostnadsökningen utifrån nuvarande situation/utveckling kan alltså för det svenska travhästägarkollektivet beräknas till cirka 200 mkr på årsbasis.
Då ska man alltså komma ihåg att en hypotetisk hundraprocentig kompensation av detta i form av ökade prismedel inte på något sätt ökar resultatmarginalerna för hästsportutövarna utan endast kompenserar för 2022 års kostnadsutveckling!
Det finns ytterligare en sannolik konsekvens av nuvarande inflationsnivå: En lönerörelse 2023 som innebär märkbart ökade lönekostnader ”i alla led”. Detta driver då upp ytterligare kostnadsökningar för hästägarna; med direkteffekt hos de professionella tränarna med anställd stallpersonal.
Möjliga åtgärder:
Ompröva nuvarande strategiska tänk för ST:s ekonomi avseende att till 2024-2025 bygga ett balanserat resultat på ca 400-500 kr. Utarbeta nya scenarion där målet att nå det balanserade resultatet skjuts till förslagsvis 2028. Bygg i de scenariorna 2023-sportbudgeten på att aktiva behöver tillskott av medel med åtminstone 150 mkr enbart för att kompensera för nuvarande kostnadsutveckling/inflation.
Effektivisera tävlingssystemet så att resandet med tävlingshästar minskar. Enklaste sättet att göra det är att minska tävlingsvolymen totalt sett och speciellt i regioner/tider på året där resandet de senaste åren varit störst. Minskas antalet lopp totalt samtidigt som den samlade prispengapotten höjs blir det en fin ”dubbeleffekt” avseende intjänat/start. Låt därför ST:s sportavdelning studera 2020 och 2021-tävlingsdagarna i syfte att hitta de tävlingsdagar som genererat mest antal körda mil för tillresande hästar (hemmahästar nollas), och jämför det med vilka tävlingstillfällen som haft svagast intjäning. Justera sedan 2023-tävlingskalendern utifrån vad resultatet av studien blir.
Prioritera utredandet av central propositionsskrivning och fasta klasser så att detta förhoppningsvis kan gå igång under 2023. Med effektivare propositionsskrivning kan – tror TR – resandet med tävlingshästar också minskas.
Om åtgärderna i stycke 2 och 3 ovan ger bra utfall kan behovet av ytterligare prisförstärkningar 2024 och 2025 ”kylas ner” även vid fortsatt inflation, eftersom kostnadssidan för hästägarna då påverkats positivt. För att få en uppfattning om sä är fallet är det därför lämpligt att ST:s sportavdelning fortsätter att studera ”reseaspekten” även under 2023.
Konkret enkelt förslag som kan ha signalvärde avseende att ST visar att man prioriterar de som driver hästföretag i Sverige, och som inte belastar befintlig prispott någonting (mer än att lite mer uppfödarpremier går ut): Stäng redan i 2022 års sista meetings rikstotons klass I till att enbart vara för svenskfödda hästar. Det ger enligt utfallet 2021 och hittills 2022 cirka 3 mkr i ökning till svenskfödda hästar (meetinget april-maj med finaler Elitloppshelgen undantaget) till svenskfödda hästar och ca 2 mkr till hästägare (bolag) med säte i Sverige (registrerade hos ST).
——-
Det återstår nu att se om TR:s tankar om det stora och omedelbara behovet av (kraftigt) höjda medel till de aktiva i sporten, enbart för att inflationskompensera för (kraftigt) ökade kostnader under första delen av 2022, där kostnadsökningarna dessutom befaras fortsätta, vinner gehör när tävlingskalendern för 2023 ska fastställas och (sport)budgeten tas fram.
I det sammanhanget är det också intressant om den samlade hästnäringens påstötningar mot näringsdepartementet om stödåtgärder ger något resultat. Regeringen beslutade i april om ett extrastöd på cirka två miljarder kronor till jordbruket, främst med målet att hålla nere (konsument)priserna för animalieprodukter. Den tråden om eventuella stöd även till näringsidkare med hästar hålls levande av den speciella grupp som LRF/hästsporterna/hästnäringen har mobiliserat för att uppmärksamma regeringsmakten på kostnadsökningarna i denna sektor.
Remissvaret om STAB
Travtränarnas Riksförbund har alltså även i ett remissvar till ST gällande ST AB:s direktiv och verksamhet framfört att det är ”feltajmat” att i det ekonomiska läge som uppstått sedan förra året fullfölja de tankar som ST:s ledning haft om att återuppbygga det som populärt kallades ”hästsportens fond”, och som i själva verket var ATG:s balanserade resultat. Detta balanserade resultat gick som upp i rök när ATG inte hade tillräcklig fart på omsättningen för att finansiera pokalåret och samtidigt behövde investera stort inför övergången till licensmarknad.
ST planerar att bygga upp ett eget balanserat resultat på cirka 400-500 miljoner kronor, vilket är den storleksordning ”hästsportens fond” hade. I. de scenarion som skickades ut på remiss var tanken att denna fonduppbyggnad ska ske (i praktiken med hjälp av de resultatmedel ATG överför till ST som koncernbidrag) till 2024-25, vilket skulle innebära väldigt lite utrymme till förbättringar av medel till banor och aktiva från 2022-nivån innan 2025.
Syftet med att bygga upp en stark soliditet (ett balanserat resultat) är att kunna möta en framtida kris utan att behöva göra omedelbara och drastiska nedskärningar. TR:s styrelse var, när remissvaret diskuterades, dock av uppfattningen att den situation som sportens aktiva står i nu, med kostnadsökningar på insatsvaror som inte går att ”ducka för”, kan betraktas som just ett sådant krisläge som fonderade medel kan avhjälpa. Det principiella ställningstagandet blev därför ”avhjälp krisen först – fondera sedan”.
TR skrev utifrån detta följandei remissvar till ST som lämnades in i början av juni (Kommentar: De scenarion A, B och C som nämns är alltså de alternativ på hur fonduppbyggnaden (soliditetsmålet) som presenterades i remissutskcket ska göras):
——-
Dessa scenarion kan man hävda redan är föråldrade och otillräckliga avseende att planerade ersättningsökningar till aktiva 2023 i varken A- B- eller C-alternativet ens är nära att täcka förväntad inflation 2022. I skrivande stund är den allmänna inflationstakten i samhället cirka sex procent och i jordbrukssektorn, där bland annat foderproduktionen till hästar ingår, beräknas inflationen nu till cirka tolv procent.
Ökningen i ersättningar till banor och aktiva synes därför behöva justeras till minst 100-150 mkr (= 5,7-9,8 procent) för 2023 enbart för att kompensera för inflationen. Rimligt är därför att skjuta upp soliditetsmålet för STAB (40-50 procent) till den bortre gränsen i tidsperspektivet, alltså fem år = 2027-28 och ge upp att redan nu försöka nå soliditetsmålet till 2025. I A, B och C nås soliditetsmålet (justerat eget kapital) redan 2025. Det känns inte ansvarsfullt gentemot sportens utövares ekonomiska driftssituation att prioritera uppbyggnad av soliditet på det sättet, med tanke på nuvarande kostnadsutveckling i samhället i stort och i insatsvaror kopplade till tävling med hästar i synnerhet.
——
Slutligen ska sägas att tidpunkten för”möte nummer två” med Maria Croon och Robert Karlsson ännu inte är bestämd, men förhoppningsvis blir det av före det viktiga koncernmötet ST har Derbyhelgen på Jägersro. Det ska också noteras att de här mötena inte har några beslutsmandat. Det kan alltså inte ”lovas något” eftersom eventuella förbättringar avseende medel till aktiva inte kan beslutas förrän i den budgetprocess som brukar bli klar i slutet av november.
Det förtjänar också att påpekas att handlingsutrymmet som finns avseende ekonomiska dispositioner som vanligt är direkt avhängigt ATG:s resultat. Nästa väldigt spännande och viktiga ekonomiska rapport från ATG, som gäller andra kvartalet (och första halvåret) 2022, ska offentliggöras 22 augusti.
Senaste kommentarer