Positivt trendbrott för ATG

Inflationseffekterna, som gjort att befolkningens disponibla utrymme för nöjen har minskat, inverkar klart negativt på spelet på hästar. Likväl utgjorde det andra kvartalet 2023 som det ser ut ett viktigt brott på den negativa trend ATG haft gällande relationen mellan intäkter och kostnader. Nu ökar spelbolagets intäkter igen samtidigt som kostnaderna minskar.

Tredje kvartalet 2023 har enligt ATG:s ekonomichef Lotta Nilsson Viitala dessutom börjat väldigt bra. Det är sannolikt effekter av att det dels varit en regnig sommar och dels av lyckade aktiviteter på travbanorna, i praktiken alltså satsningen på STL Sommartrav. Men det är för tidigt att börja drömma om att det kan finnas utrymme för offensiva satsningar på banorna och de aktiva 2024. Det är fortfarande en bra bit kvar av den ekonomiska uppförsbacke sportens ekonomi hamnat i, och till det backkrön där alla röda siffror blivit svarta igen.

Den bistra sanningen är ju den att banorna och medlen till aktiva gick in i 2023 med en budgeterad underfinansiering på storleksordningen 70 miljoner kronor, som hämtas ur (de inte speciellt stora) balanserade medlen. Detta sätt att behålla den inför 2022 etablerade nivån på utbetalningar till banor, aktiva och centrala kostnader håller endast i år. Till nästa år måste sportens driftbudget hamna i balans utan tillskott av balanserade medel.

Ska inte denna balans nås med hjälp av åtstramningar av medel till banor och aktiva måste sportens intäkter (koncernbidraget) från ATG öka med storleksordningen 70-100 miljoner kronor. Under första halvåret har Svensk Travsport därför förberett antal tänkbara åtgärder gällande indragning av medel till banor, aktiva och centrala kostnader, så att beslut om att genomföra vad som behövs av detta kan fattas i budgetarbetet till 2024.

Efter första halvåret 2023 låg ATG minus 45 miljoner kronor gällande rörelseresultatet (det som kan bli koncernbidrag och i nästa steg medel till sporten) jämfört med 2022. Man därför säga att det behöver hämtas igen så mycket som 110-150 miljoner kronor under andra halvåret om inte någon enda av de där förberedda sparåtgärderna i sporten ska behöva aktiveras. Det framstår som orealistiskt att tro att resultatförbättringen kan hinna nå den nivån, så banorna och de aktiva får nog förbereda sig på att åtminstone en del av de planerade sparåtgärderna inför 2024 behöver aktiveras.

 

15 miljoner i bättre rörelseresultat för april, maj och juni

 

Andra kvartalet 2023 slutade med ett rörelseresultat som var 15 miljoner kronor bättre jämfört med 2022. Det ska jämföras med att första kvartalet gick 60 miljoner minus (finansnettot inräknat). Resultatförbättringen från första till andra kvartalet är alltså tydlig. Om man ska våga sig på en killgissning är en rörelseresultatförbättring på ytterligare 70-80 miljoner kronor under resten av året inte orimlig, som i så fall med lite råge väger upp de minus 45 miljoner ATG hade vid halvårsskiftet jämfört med 2022. I så fall slutar 2023 med ett litet plus, och sannolikt också bra resultatfart  in i 2024.

På det hela taget börjar det därför peka på att det inte behöver bli någon befarad kraschlandning budgetmässigt för Svensk Travsport in i 2024. Men att det likväl kommer att krävas någon form av reducering i sportbudgeten får sportens aktörer nog förbereda sig på. Hur stor denna reducering blir, och var och på vilket sätt åtstramningen ska göras, blir i så fall ett viktigt arbete under hösten.

Nästa kvartalsrapport för ATG kommer den 25 oktober. Den rapporten blir säkert väldigt avgörande för vad som eventuellt behöver genomföras av det förberedande arbete om besparingsåtgärder som Svensk Travsport ägnade sig åt första halvåret.

 

Spelet på hästar minskar

 

Något som sticker hårt i ögonen är att spelet på hästar minskar, och det väsentligt. Bruttoomsättningen (och även nettospelsintäkten från spel på hästar) har minskat med åtta procent första halvåret, och fyra procent andra kvartalet. Det är naturligtvis illavarslande eftersom hästspelet är ATG:s bulk och även kan ses som en indikator på intresset för travsport. ’

Men här manar ATG till is i magen: Man har djupat ner sig i siffrorna och ser att antalet aktiva spelare (kunder) inte har minskat avseende spelet på hästar. Det som hänt är att kunderna dragit ner på hur mycket de spelar varje vecka, vilket i sin tur ses som en effekt av att inflationen gett befolkningen mindre utrymme till (nöjes)konsumtion. Drar man en framtida möjlig konsekvens av detta blir den att om/när lågkonjukturen är över och svenskarnas disponibla spenderutrymme börjar åka igen så kommer även spel på hästar att återhämta sig eftersom samma antal kunder som tidigare så att säga fortfarande verkar finnas i ATG:s hästspelsbutik.

ATG visar samtidigt stark tillväxt på sportspel och casino, vilket kompenserar för intäktstappet på hästspelen. Förklaringen till att man ökar i sina sidosegment, trots att svenskarnas spelbudget minskats, är att ATG erövrar marknadsandelar från andra spelbolag.

 

Positiva underliggande faktorer

 

I nettospelsintäkterna syns i år en liten ökning, marginella 14 miljoner kronor inklusive nettot från det ATG-ägda danska spelbolaget 75syv, jämfört med månaderna april, maj och juni 2022. Det signaleras alltså samtidigt tydligt från ATG:s ekonomidirektör Lotta Nilsson Viitala att spelintäktsökningen sannolikt accelererat under juli och augusti.

Att fjolårets dödliga trend för ATG med minskande intäkter och ökande utgifter nu har vänts kan alltså rätt säkert fastslås, även om ATG:s chefer förstås är noga med säga att det fortfarande råder osäkerhet om vart saker och ting tar vägen.

I de jämförelseperioder ATG nu gått in i, från och med andra kvartalet, hade den pånyttväckta inflationen redan börjat påverka intäkterna och kostnaderna 2022 på negativt sätt. Från och med detta kvartal blir jämförelserna med året före mer enkla och raka än tidigare, då först pandemieffekter, och sedan inflationseffekter, påverkat från-år-till-år-jämförelser.

Samtidigt har ATG:s från och med slutet av förra året igångsatta kostnadssänkande arbete ännu inte nått full effekt. Det gör det först 2024. Kostnadsjakten har i konkreta termer inte gett mer än 19 miljoner kronor första halvåret (exklusive spelskatten), och det får man väl säga ytligt betraktat ser ut som röd bock i kanten – ett misslyckande. Men ATG:s kostnadsjakt har hämmats dels av inflationseffekter, och inte minst också av valutaeffekter. ATG betalar en del av sina kostnader i euro och dollar, och det är riktigt dyrt just nu. När/om inflationen viker och kronkursen hamnar på mer normal nivå igen syns det alltså sannolikt direkt i ATG:s kostnadsmassa och förbättrat rörelseresultat.

 

Höstmöte för TR:s medlemmar har diskuterats

 

För Travtränarnas Riksförbunds del väntar nu närmast, gällande den livsviktiga frågan om sportens ekonomi 2024, att vara representerat vid ST:s konsortiums möte Derbyhelgen. Där kommer  saker som berör såväl tävlingsvolymen, som vad det ekonomiska innehållet i tävlingsvolymen kan bli, förväntas diskuteras intensivt både i sammanträdeslokalen och i minglet i korridorerna.

TR:s styrelse har haft uppe frågan om att, liksom förra året, kalla till ett höstmöte för medlemmarna där de ekonomiska förutsättningarna inför framtiden pratas igenom. Planen är i så fall att detta möte hålls tidigare än förra året, i slutet av september eller början av oktober. I så fall kan det som kommer fram på ett sådant möte ha förutsättningar att bli input till Svensk Travsports budgetarbete. Efter Derbyhelgen vet alla sannolikt bättre var sporten står gällande förutsättningarna inför 2024, förutsättningar som i så fall blir grunden för agendan på höstmötet för TR:s medlemmar.

Det finns ju också en sidomöjlighet som ännu inte nått ytan i övervägandena om travsportens ekonomiska system och vad som prioriteras: Det kan kanske tänkas att vissa av de förslag som tagits fram för att användas vid ett scenario där neddragningar blir nödvändiga istället kan användas som underlag för omdisponeringar i sportbudgeten!

 

Nyckeltal ur ATG:s ekonomiska rapport för q2 2023

 

ATG:s nettospelsintäkter i Sverige
Period: kvartal två 2022 och 2023

Hästspel:
2023: 981
2022: 1 027
Minskning mellan 2022 och 2023: 46 (4,5 %)

Sportspel:
2023: 162
2022: 138
Ökning mellan 2022 och 2023: 24 (17,4 %)

Kasino:
2023: 113
2022: 93
Ökning mellan 2022 och 2023: 20 (21,5 %)

Från 75syv (Danmark)
2023: 86
2022: 70
Ökning mellan 2022 och 2023: 16 (22,9 %)

Sammanlagt:
2023: 1 342
2022: 1 328
Ökning mellan 2022 och 2023: 14 (1,1 %)

ATG:s kostnader exklusive spelskatt:
2023: 839
2022: 847
Minskning mellan 2022 och 2023: 8 (0,9 %)

Rörelseresultat (koncern) före inkomstskatt:
2023: 443
2022: 428
Ökning mellan 2022 och 2023: 15 (3,5 %)

Ersättning till hästsporten för bild, ljud, sportdata och sponsring:
2023: 162
2022: 162
Minskning mellan 2022 och 2023: 0 (– %)

Alla belopp i miljoner kronor

ATG:s nettospelsintäkter
Period: första halvåret 2022 och 2023

Hästspel:
2023: 1 819
2022: 1 983
Minskning mellan 2022 och 2023: 164 (8,3 %)

Sportspel:
2023: 340
2022: 305
Ökning mellan 2022 och 2023: 35 (11,5 %)

Kasino:
2023: 221
2022: 183
Ökning mellan 2022 och 2023: 38 (20,8 %)

Från 75syv (Danmark):
2023: 155
2022: 125
Ökning mellan 2022 och 2023: 30 (24,0 %)

Sammanlagt:
2023: 2 535
2022: 2 596
Minskning mellan 2022 och 2023: 61 (2,3 %)

Ersättning till hästsporten för bild, ljud, sportdata:
2023: 330
2022: 344
Minskning mellan 2022 och 2023: 14 (4,1 %)

ATG:s kostnader exklusive spelskatt:
2023: 1 650
2022: 1 669
Minskning mellan 2022 och 2023: 19 (1,1 %)

Rörelseresultat (koncern) före inkomstskatt:
2023: 764
2022: 809
Minskning mellan 2022 och 2023: 45 (5,6 %)

Alla belopp i miljoner kronor

/LARS DAHLGREN

Här är ATG:s hela finansiella rapport för andra kvartalet 2023