De viktiga mötena i ST:s konsortium och ST:s styrelse torsdag-fredag-lördag-söndag i Malmö slutade med ett inte speciellt uppmuntrade besked: Det finns inga medel att tillföra sportens aktiva under resten av 2022 och utsikterna till substantiella förbättringar 2023 är små.
De eniga BAS-organisationerna framförda tydligt till ST:s styrelse och konsortium om att det behövs 150-200 mkr i ökad sportbudget (medel till banor och aktiva) för att ”livräddande” kompensera för de kraftigt ökade kostaderna för foder, drivmedel, energi och insatsvaror i jordbruket senaste året. Detta föranledde dock inte ST:s styrelse att fatta några omedelbara beslut i förbättrande riktning på det extra styrelsemöte som var inlagt på söndagen.
Detta var knappast heller att vänta. Förutsättningarna för att under årets sista månader kunna göra något ekonomiskt positivt skulle i princip varit att man redan nu sett att ATG kommer att förmå att leverera ett resultat för 2022 som ligger över det budgeterade utfallet, och att man så att säga då kunde förskotterat det till förbättringar för de aktiva. Och något sådant ”prognositicerat utfall över budget” för ATG finns inte. Vilket jku knappast förvånar då ATG under q2 var i den för alla företag förödande situationen att intäkterna minskade (detta dessutom i en nu kraftigt inflatorisk samhällsekonomi!) samtidigt som kostnaderna ökade!
Det centrala i den ekonomiska frågan är sportbudgeten för 2023, och vad det kan tänkas finnas för möjligheter till förbättringar i den. Där var ST:s vd:s Maria Croon uttalande i artkeln nedan långt ifrån någon välljudande musik i de aktivas öron:
https://www.travronden.se/travsport/ekonomi/a/maria-croon-efter-travpolitiska-moten-derbyhelgen-2022
Reaktionerna på Jägersros stallbacke när detta kom ut på Travronden.se lät heller inte vänta på sig och var föga oväntat upprörda:
Nu får TR och BAS ta omtag på hur man ska agera för att trots allt försöka nå någon form av framgång i höstens arbete med sportbudgeten. Utan att föregripa något kan man ana att det skulle vara ett bra signalvärde om ST:s styrelse ger en instruktion till sportbudgetkonstruktörerna innebärande att avsättningen 2023 till soliditetsmålet 400 mkr i ett tre-femårsperspektiv ska nollas (eller sättas nära noll) och fokus läggs på förbättringar i medel till aktiva. Det skulle visa att sportens ledning inte bara lyssnat på ”nödropen” från de som håller igång travsporten i Sverige, utan också har ambitionen att försöka åstadkomma så verkningsfulla kompensationer som möjligt för de nuvarande kraftiga prishöjningarna för aktiva i hästnäringen, knutna till jordbruksvaror och energi/drivmedel.
Gällande soliditetsmålet – vilket lite förenklat kan uttryckas som att ST ska samla pengar till en ny ”hästsportens fond” att använda i ”extraordinära lägen” – beslutades i Malmö, genom att ägardirektivet för ST AB togs, att nivån på soliditeten ska sättas till 400 miljoner kronor. Hur mycket som ska avsättas till ”fonden” varje år beslutas årligen, så formellt finns alltså möjligheten att nolla avsättningen 2023, och faktiskt även att ta ut av de cirka 100 miljoner kronor som nu finns i fonden. Detta skulle man kunna göra med hänvisning till att läget just nu är extraordinärt (BAS-organisationerna har framfört att man anser att nuvarande kostnadsutveckling ska ses som extraordinär). Frågan är nu om ST:s styrelse, som nämnts ovan, nöjer sig med att lyssna på vad de aktiva framfört, eller också agerar utifrån den informationen.
Om nu ATG inte kan öka leveransen 2023 kanske i så fall kostnadssänkande åtgärder behöver diskuteras som frigör medel. En väg till detta skulle kunna vara att göra ett ännu större ingrepp i hur många tävlingsdagar som körs än vad som redogörs för ligger i förslaget för tävlingsstruktur för 2023. Att ”öppna grindarna” en tävlingsdag kan lite generellt sägas kosta sportbudgeten 200 000 kronor.
Ändringar i tävlingskalendern
Gällande tävloingskalendern 2023 fattades i Malmö inga formella beslut om de föreslagna förändringarna i tävlingsstrukturen, innebärande nerdragning om 45 tävlingsdagar (400 lopp) varav det blir 26 tävlingsdagar färre på Solvalla. Idén är att Solvalla ska behålla sin prispengapott för lika många dagar/lopp som de haft 2022, vilket möjliggör att prispenganivån i de kvarvarande loppen/tävlingsdagarna kan höjas. Förbättrad kostnadstäckning/intäkt för hästägaren per gjord start, men ett minskat utbud av startttilfällen, blir alltså konsekvensen.
Nerdragnimgen av tävlingsdagarna frigör elva-tolv miljoner kronor i minskade tävlingskostnader (arrangörskostnaden), vilket ska läggas på prispengar i satsningen på sommar-STL. Man kan alltså säga att minskningen av de 45 dagarna/400 loppen frigör tio-elva miljoner kronor, som nu gått till omkostnader för att arrangera tävlingar, till att istället bli prispengar.
Nerdragningen av antalet lopp förväntas även medföra minskade resekostnader för hästägarkollektivet.
Något beslut om att genomföra förändringen av tävlingsstrukturen fattades alltså inte i Malmö, men det lär gå igenom och beslutas senare i september.
De banor som utöver Solvalla (26 dagar färre, från 83 till 57) enligt förslaget minskar antalet dagar (de 109 planerade breddloppsdagarna är ej inräknade här) är:
Tre dagar färre:
Mantorp (från 24 tävlingsdagar till 21)
Bergsåker (från 47 till 44)
Umåker (från 23 till 20)
Två dagar färre:
Jägersro (från 48 till 46)
Halmstad (från 33 till 31)
Åby (från 50 till 48)
Hagmyren (från 19 till 17)
Solänget (från 11 till 9)
En dag färre:
Vaggeryd (från 9 till 8)
Axevalla (från 38 till 37)
Åmål (från 9 till 8)
Örebro (från 27 till 26)
Årjäng (från 14 till 13)
Östersund (från 22 till 21)
På tre banor ökas däremot antalet tävlingsdagar:
Ökning med tre dagar:
Eskilstuna (fån 33 till 36)
Ökning med två dagar;
Färjestad (från 30 till 32)
Ökning med en dag:
Gävle (från 33 till 34)
Sammanlagd minskning: från 767 till 722 tävlingsdagar.
De banor som får del av satsningen på sommar-STL, med försök i riktstotoklasserna även på onsdagar, är: Lindesberg, Åmål, Tingsryd, Solvalla (två dagar), Vaggeryd, Solänget, Eskilstuna, Skellefteå, Visby, Mantorp.
Vad gäller tävlingskalendern kan också konstateras att ST är långt kommet i planeringen med att under 2023 införa entral propositionsskrivning som förhoppningsvis ger bättrte samordning gällande vilka lopp som körs var så att det blir bättre än nu ur både sportsliga och spelmässiga aspekter. Bättre samordnad (central) propositionsskrivning är en fråga som TR har haft på agendan att få igenom och nu tycks det alltsp bli på det sättet.
Momsfrågan
En tredje viktig sak som behandlades på mötena i Malmö var momsfrågan med den centrala tolkningsfrågan om bolag som har tävling med travhästar som verksamhet ska definieras som beskattningsbar person.
Om detta kan läsas här:
https://www.travsport.se/arkiv/nyheter/20222/augusti/hastnaringen-i-mote-med-skatteverket/
Där poängterades att enskilda hästägare nu INTE ska driva processer med sina egna ärenden. Den samlade hästnäringen är överens med Skatteverket om att man ska välja ut ett pilotfall för rättslig prövning och försöka trycka det genom rättssystemet prioriterat. Då vill man inte ha ”enskilda ärenden”, som dessutom kan skilja sig åt i den principiella frågeställning man vill få rättsligt beslut om, i olika instanser som så att säga ”rör till det”.
Alla som har problem med att få momsregistrering godkänd för tävlande med travhästar (och det finns nu massor med sådana exempel!) uppmanas att höra av sig till ST. TR-medlemmar som har hästägare som ni vet har bekymmer med sin momsregistrering: Uppmana hästägaren att omedelbart höra av sig till ST om detta, och informera hästägaren om att denne INTE driva sitt case som ett rättsfall själv.
/LARS DAHLGREN
Senaste kommentarer