Fortsatt minskning på hästspelet. Ökningen som finns i marknadssegmenten sportspel och kasino kompenserar tillsammans med intäktema från det danska dotterbolaget 25Syv hästspelstappet men samtidigt lider ATG av ökade kostnader. Följden: minskat rörelseresultat med 53 miljoner kronor för tredje kvartalet. Nu verkar dock ATG göra vad som framstår som nödvändigt: dra i bromsen gällande kostnaderna.
ATG:s finansiella rapport för tredje kvartalet presenterades på måndamorgonen. Den är dyster läsning för de som hoppats, och kanske trott, på att ATG ska kunna orka med att bära en högre utbetalning till travsporten än under innevarande år. Koncernbidraget till ST för 2021 uppgick till 1,7 miljarder kronor. Det behövs sannolikt en kanonspurt på spelintäkterna – i praktiken liktydigt med bra utfall av jackpotter på V75 – under november och december för att nå upp till ett rörelseresultat som kan matcha koncernbidraget från 2021.
När q2-rapporten kom i augusti kunde det konstateras att ATG hamnat i den för alla företag dödligt giftiga kombinationen att intäkterna minskade samtidigt som kostnaderna ökade, vilket direkt slår dubbelt mot rörelseresultatet. Under månaderna juli, augusti och september tangerade förvisso nettospelintäkterna 2021-nivån, men detta dras ner av fortsatt tydligt ökade kostmader.
Vad det får för konsekvenser för ST:s sportbudget återstår att se, Sportbudgeten är uppbyggd utifrån ett koncernbidrag på cirka 1,5 miljarder kronor fån ATG. Det överträffades alltså med 200 miljoner kronor under 2021. Att det genom ATG:s rörelseresultat 2022 skulle kunna uppstå något utrymme för betydande förbättringar av ST:s sportbudget framstår när man läser q3-rapporten som långsökt eftersom ATG:s rörelseresultat minskat med 178 miljoner kronor under de första nio månaderna jämfört med 2021. Det pekar alltså närmast mer mot en ”nollställning” genom 1,5 miljarder i koncernbidrag till ST än att det skulle uppstå utrymme att förbättra sportbudgetens innehåll av medel till aktica..
Det skulle sannolikt samtidigt vara ohållbart för ATG:s ledning att med nöd och näppe klara av att betala ut den nivå på koncernbidrag som innebär ”nollställning” om ATG sitter passivt inför vad som hänt med kombinationen intäktsminskning och kostnadsökning. Det är alltså nödvändigt att ATG nu signalerar att koncernen är på väg att dra i bromsen vad gäller kostnader. Hela ATG-koncernen – inklusive Kanal75 – har i det nu pågående budgetarbetet för ATG helt enkelt fått i uppdrag att inför 2023 försöka dra åt svångremmen något eller ett par hål.
”För ATG innebär det att vi sedan en tid tillbaka förbereder oss för tuffare tider med att anpassa våra kostnader. Men den som kör en bil i en uppförsbacke måste också gasa, annars kommer man inte upp. Vi måste dock räkna med att det tar lite längre tid att ta oss över krönet just nu”, skriver Hasse Lord Skarplöth i vd-ordet i q3-rapporten.
Hästspelet
Bulken i ATG:s verksamhet både intäktsmässigt och för rörelseresultatet är hästspelet. Av ATG:s totala nettospelintäkter står spelet på hästar i Sverige för 76 procent (med minskande tendens). Att spelet på hästar minskar är förstås mycket oroväckande för hästsporten. Här kan det vara läge att rikta kritik mot ATG:s marknadsfokus de senaste åren, då sportspel profilerats hårt även i den miljö där hästspelarna finns, alltså tv-kanalen ATG Live, medan hästspelet i stort sett lämnats att tuffa på utan innovationskraft.
Nettospelintäkten på hästspelen, från svenska spelare, minskade under tredje kvartalet med 69 miljoner kronor och ramlade under miljarden (se nyckeltalen nedan). Hästspelet nådde under de nio första månaderna med nöd och näppe över 2019 års nivå.
ATG:s bruttoomsättning på hästspel i Sverige har minskat med 670 miljoner kronor i år, (6,5 procent). Nettospelintäkten för q3 2022 gällande hästspelen låg till och med 2,3 procent under den för 2019, före pandemin, vilket torde ge en orolig känsla av ont i magen för alla som gillar travhästar. För att utrycka det krasst: Travsporten har i det korta perspektivet inte råd med att nettospelintäkterna på hästspelet minskar. I det längre perspektivet är det också illavarslande, för minskande spel på hästar måste rimligen betyda att kunderna upplever att de inte erbjuds tillräckligt konkurrenskraftiga spelprodukter, eller ”spelupplevelser” i de spelformer ATG erbjuder.
Det ska konstateras att det finns periodiseringseffekter i hästspelsnettot för q3. Under 2021 låg veckokampanjen med V86-spel i september, medan den 2022 huvudsakligen ägt rum i oktober och där stordelen alltså kommer med först i q4-siffran för 2022. Å andra sidan gynnades q3 av den stora V75-jackpotten Kriteriehelgen, då den fjärde högsta V75-omsättningen någonsin, 174,5 mkr, noterades.
En annan sak som påverkar nettospelintäkten på hästspelen negativt är utfallet av ensam-med-sju-rätt på GS75 vilket ger tio miljoner kronor i garantivinst. Detta tar sex-sju miljoner ur nettoispelintäkten varje gång ensam-med-sju-rätt-vinstem faller ut, och under de nio första månaderna 2022 har hela fyra sådana jackpotvinster betalats ut. Man kan alltså säga att av minskningen av spelintäkterna på hästspel på 210 miljoner kronor under de nio första månaderna så är någonstans 25-30 miljoner hänförligt till att det gått ut fyra tio miljoners-garantivinster på GS75.
Sportspel
ATG:s sportspel visar en svag ökning under tredje kvartalet i nettospelintäkterna jämfört med 2021, elva miljoner kronor (8,9 procent). Detta kan helt enkelt inte vara godkända siffror med tanke på det hårt profilerade sportspelet Big9.
”I augusti var det premiär för Big 9 på onsdagar med sex omgångar under hösten där veckans Champions League-omgång är huvudnummer på kupongen. Vi hoppas självklart på ett ökat intresse generellt för Big 9 och det ger oss något unikt att prata om i marknadsföringen av våra sportspel, vilket kan bli en fördel gentemot många av våra konkurrenter”, skriver Hasse Lord Skarplöth i vd-ordet i q3-rapporten i ett uppenbart försök att försvara Big 9, men som väl i själva verket närmast väl för backlash-effekt.
Big9 fanns nämligen inte ens med i sportspelintäkterna under q3 2021, spelet lanserades under höstem 2021, och expanderade dessutom (se citatet ovan) under q3 2022,. Nettospelintäkten för hela sportspelsegmentet blev alltså…elva miljoner kronor mer än 2021.
Kasino
Kasinosegmentet är glädjeämnet – tillsammans med utvecklingen för det danska dotterbolaget 25Syv – i denna ekonomiska rapport. Efter att den under pandemin gällande insättningsgränsen för kasinospel tagits bort har kasinospelet hos ATG tagit fart och bidragit med 98 miljoner kronor till de totala nettospelintäkterma på 1,3 mijarder för månaderna juli, augusti och september.
Här skulle det dock vara intressant att veta om det finns en kannibaliseringseffekt, alltså att ATG:s kunder sedan insättningsgränsen på kasino slopades, flyttar spelpengar från (de högavkastande) hästspelen till det (för arrangören lågavkastande) kasinospelet. Men sådan information behåller ju ATG för sig självt som affärshemligheter.
Rörelseresultat och kostnader
Det som avgör vad koncernbidraget till travsporten kan bli är dock inte intäkterna i sig utan relationen mellan intäkter och kostnader. För tredje kvartalet skiljde nettospelintäkterna endast tio miljoner kronor jämfärt med 2021. Men beroende på att kostnaderna för personal och ”övrigt” ökat med 77 miljoner kronor under kvartalet så minskade rörelseresultatet med 53 miljoner kronor – eller rätt så drastiska 10,9 procent.
För de nio första månaderna är minskningen i rörelseresultatet 178 miljoner kronor, 12,5 procent, men då ska man ha med sig att ATG tydligt hade ”pandemifart” under främst första halvåret 2021 vilken inte haft sin motsvarighet 2022.
Personalkostnader ökade md tio miljoner kronor under q3 (från 122 till 132 mkr) och övriga kostnader ökade från 530 till 587 = 57 miljoner kr under q3. Under de första nio månaderna har personalkostnaderna ökat med 25 mkr (från 361 till 386 mkr, 6,9 procent) och övriga kostnader är upp med 121 mkr (6,9 procent) från 1.766 till 1.887 mkr.
Går man tillbaka till före pandemin 2019 och motsvarande ekonomiska rapport kan konstateras att rörelseresultatförbättringen är stark: ökning med 204 miljoner kronor från 1.038 till 1.242 miljoner. Nettospelintäkterna har ökat med 629 mkr och kostnadsökningen för persional och ”övrigt” är 157 miljoner kronor. Frågan är dock om denna ökning riktigt räcker till för att bära hela hästsportsystemets kostnadsmassa, för man ska komma igång att 2019-resultatet orsakade ett gigantiskt hål i ST:s balansräkning, – 400 miljoner kronor, som sedan lyckligen har kunnat fyllas igen av ATG:s pandemdopade resultat 2020 och 2021.
En annan sak som påverkar resultatet är avskrivningana. ATG har investerat hårt för att anpassa sig till den licensierade spelmarknaden. 2019 gjordes under de tre första kvartalen avskrivningar på den runda summan 100 miljoner kronor. 2022 har 227 miljoner skrivits av under motsvarande tidsperiod.
Intressant när det gäller kostnaderna är att det i de ”pandemidopade” resultaten 2020 och 2021 då fanns med naturliga rörliga kostnadsökningar som var direkt kopplade till omsättningsnivån. Nu när omsättningen och intäkterna vänt neråt har dessa rörliga kostnader också minskat – men likväl konstateras alltså en väsentlig ökning av den totala kostnadsnivån.
”Under perioden har rörelsekostnader ökat till följd av högre personalkostnader, fortsatt etablering av poolspel på sport, Big 9, och andra rörliga kostnader kopplade till förändringar i nettospelsintäkterna”, står det i ATG:s kvartalsrapport.
Nyckeltal
Här är ATG:s nyckeltal för spelet och rörelseresultatet för kvartal tre, och månaderna januari-september:
ATG:s nettospelsintäkter i Sverige
Period: kvartal tre 2019, 2020 och 2021 och 2022
Hästspel
2022: 980
2021: 1.049
2020: 1.176
2019: 1.003
Minskning mellan 2021 och 2022: 69 (6,6 %)
Minskning mellan 2019 och 2022: 23 (2,3 %)
Sportspel
2022: 135
2021: 124
2020: 106
2019: 65
Ökning mellan 2021 och 2022: 11 (8,9 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 70 (107,7 %)
Kasino
2022: 98
2021: 58
2020: 58
2019: 67
Ökning mellan 2021 och 2022: 40 (69,0 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 31 (46,3 %)
Från 25Syv (Danmark)
2022: 78
2021: 50
2020: 40
2019: 32
Ökning mellan 2021 och 2022: 28 (56,0 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 46 (143,8 %)
Sammanlagt:
2022: 1.291
2021: 1.281
2020: 1.380
2019: 1.167
Ökning mellan 2021 och 2022: 10 (0,8 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 124 (10,6 %)
2018 var nettospelsintäkten denna period 1.037 mkr
Rörelseresultat (koncern):
2022: 437
2021: 490
2020: 618
2019: 449
Minskning mellan 2021 och 2022: 53 (10,9 %)
Minskning mellan 2019 och 2022: 12 (2,7 %)
Ersättning till hästsporten för bild, ljud, sportdata och sponsring
2022: 123
2021: 125
2020: 126
2019: 138
Minskning mellan 2021 och 2022: 2 (1,6 %)
Minskning mellan 2019 och 2022: 15 (10,9 %)
Alla belopp i miljoner kronor
ATG:s nettospelsintäkter
Period: första halvåret 2019, 2020, 2021 och 2022
Hästspel
2022: 2.963
2021: 3.173
2020: 3.343
2019: 2.834
Minskning mellan 2021 och 2022: 210 (6,6 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 129 (4,5 %)
Sportspel
2022: 440
2021: 421
2020: 243
2019: 177
Ökning mellan 2021 och 2022: 19 (4,5 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 263 (148,6 %)
Kasino
2022: 281
2021: 180
2020: 224
2019: 188
Ökning mellan 2021 och 2022: 101 (56,1 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 93 (49,5 %)
Från 25Syv (Danmark)
2022: 203
2021: 143
2020: 109
2019: 59
Ökning mellan 2021 och 2022: 60 (42,0 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 144 (244,1 %)
Sammanlagt:
2022: 3.887
2021: 3.917
2020: 3,919
2019: 3.258
Minskning mellan 2021 och 2022: 30 (0,8 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 629 (19,3 %)
2018 var nettospelsintäkten denna period 3.086 mkr
Rörelseresultat (koncern):
2022: 1.242
2021: 1.420
2020: 1.638
2019: 1.038
Minskning mellan 2021 och 2022: 178 (12,5 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 204 (19,7 %)
Ersättning till hästsporten för bild, ljud, sportdata:
2022: 468
2021: 489
2020: 509
2019: 474
Minskning mellan 2021 och 2022: 21 (4,3 %)
Minskning mellan 2019 och 2022: 6 (1,3 %)
Alla belopp i miljoner kronor
/LARS DAHLGREN
Här finns länk till ATG:s kvartalsrapport för juli, augusti och september 2022:
https://omatg.se/wp-content/uploads/2022/10/atgq32022sve.pdf
Senaste kommentarer