Ordf. Jan Halberg 070-641 74 03 jan.halberg@wangen.se

Trots att de totala nettospelsintäkterna för ATG i princip var identiska 2022 som 2021 minskade rörelseresultatet med 234 miljoner kronor. Förklaringen är att ATG:s kostnadsmassa dragit iväg samtidigt som ökningstakten av intäkterna stannat av. Under slutdelen av året handlade det till och med om ett tydligt minus i spelintäkterna jämfört med året före.

En sådan utveckling, där kostnaderna drar iväg från intäkterna, är ohållbar för vilket företag som helst. ATG startade i slutet av förra året också ett som det framstår helt nödvändigt sparprogram. I den bokslutskommuniké, som publicerades på torsdagen, avspeglar sig detta i att de ”övriga externa kostnaderna” under q4 minskade i moderbolaget med 29 miljoner kronor.

Omvandlat till helårseffekt skulle det betyda att ATG i slutet av 2022 vidtog sparåtgärder på cirka 120 miljoner kronor för moderbolaget. Det borde sannolikt sluta på högre siffra än så för 2023. Det sparbetinget räcker ju nämligen inte för att kompensera för fallet i rörelseresutat (alltså 234 miljoner kronor) mellan 2021 och 2022 och den utveckling av intäkterna som kan förutspås.

För helåret 2022 ökade de övriga externa kostnaderna – trots att man alltså minskade kostnaderna under årets sista månader – med 109 miljoner kronor i koncernen (57 miljoner kronor i moderbolaget) och samtidigt ökade dessutom personalkostnaderna, från 495 till 529 miljoner kronor, ökning med 34 miljoner, i koncernen varav i moderbolaget med 23 miljoner, från 415 till 438. Den sammanlagda kostnadsökningen under ett år då nettospelsintäkterna i princip var identiska med året före, var alltså 80 miljoner kronor i moderbolaget och 143 miljoner i koncernem. Verkligen dags att dra i kostnadsbromsen, för att uttrycka det milt.

Om man tittar på intäktsutvecklingen under 2022 är den också illavarslande för ATG, och därmed också för spelbolagets förmåga att försörja hästsportens nuvarande nivå av antal (året runt verksamma) travbanor och nivå på prispengar. Under q4 minskade nettospelsintäkterna med 82 miljoner kronor och rörelseresultatet med 56 miljoner kronor. Det fanns vissa negativa kalendereffekter där, men det framstår ändå som att farten in i 2023 var svag. Om man även extrapolerar q4 rakt ut till helårseffekt skulle det innebära ett tapp i spelinäkterna på 360 miljoner kronor 2023, och 220 miljoner kronor i minskat rörelseresultat.

Det är dock sannolikt svartsynt i överkant att tro att det blir så illa. Under fjärde kvartalet 2021 påverkades ATG:s spelsiffror fortfarande positivt av pandemieffekter, och dessa jämfördes nu alltså med ett 2022-q4-kvartal då hushållen på grund av inflatoriska effekter drabbats av märkbart minskad köpkraft. För ATG:s del har det märkts på så sätt att antalet aktiva kunder är detsamma som innan, men att kunderna har minskat sina spelbudgetar.

De inflatoriska negativa effekterna kommer säkert att kvarstå under 2023, så sannolikt får ATG svårt att matcha 2022-siffrorna, även när pandemieffekterna i jämförelserna så att säga klingat ut.

1,63 miljarder i koncernbidrag

ATG:s styrelse har beslutat att till ST överföra 1.631 miljarder kronor i koncernbidrag och 160 miljoner går till galoppen. Travet får 74 miljoner kronor mindre än 2021 medan galoppens preferensaktieutdelning är oförändrad. För ST:s del utgör koncernbidraget en nollställning av vad som betalats ut löpande till ST:s verksamhet som lån under 2022. Eftersom ATG:s rörelseresultat var 1.688 miljoner kronor i moderbolaget efter att ersättningen för sportdata och ljud/bild betalats till sporten, betyder det att resultatet inte räcker till för att täcka koncernbidragen till ST och SG. Det fattas 103 miljoner kronor, som alltså, säkert justerat efter att diverse dispositioner gjorts i det som blir bokslutet, får hämtas ur ATG:s balanserade resultat.

Illavarslande – för att inte ur ägarna Svensk Travsports och Svensk galopps synvinkel säga oacceptabelt – är att ATG inte förmår hålla nivån på hästspelet uppe. Under q4 minskade hästspelsintäkterna med 75 miljoner kronor jämfört med 2021 och tangerade 2019 års siffra.

Att hästepelet har det kämpigt är kanske inte så konstigt. Även om ATG säger att man fortfarande lägger 75-80 procent av marknadsföringsinsatserna på hästspelen så har det likväl skett en förskjutning med fokus på marknadsföringen av sportspel. Fram till 2019 gick ju 100 procent av marknadsfokuset på hästspelen! Att dessa 20-25 procent av marknadsföringen på sportspel på ena eller andra sättet, eller kanske på både ena och andra sättet, drabbar det som är, och väl ska vara, ATG:s bulk och huvudsysselsättning, det rörelseresultatsmässigt högavkastande hästspelet, framstår väl för de flesta som tämligen självklart?

I bokslutskommuniken för 2022 konstaterar ATG:s verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth att ATG är näst störst i Sverige på sportspel. Men frågan är vad prislappen för den positionen har varit och är?

När man tittar i siffrorna växer misstankarna om att det hårdlanserade sportspelet Big9 är en välgödd gökunge i boet. Detta spel lanserades i oktober 2021 och har alltså gått med helårseffekt 2022. Likväl har ATG:s sportspelsintäkter för 2022 endast ökat med 37 miljoner kronor – 700 000 kronor i veckan – vilket måste vara långt ifrån förväntningarna på det Big9 förväntats ge. Kom då också ihåg att det 2022 genomfördes ett för sportspelskunderna attraktivt fotbolls-VM.

Var är skattelättnaden?

En alltmer brännande fråga för ATG:s ledning att hantera är vart skattelättnaden på den sedan 2019 omreglerade spelmarknaden tagit vägen.

2018 hade ATG ett totonetto på 4.162 miljoner kronor, vilket då beskattades med 35 procent. Spelskatten då blev 1.456 miljoner.

Sedan 1 januari 2019 betalar ATG 18 procent i spelskatt (tillkommer gör förvisso lite andra skatter) och i bokslutskommunikén för 2022 redovisas 1.072 miljoner kronor i spelskatt för koncernen. Alltså 385 miljoner kronor lägre än 2018.

ATG:s spelintäkter i koncernen har sedan 2018 ökat med storleksordningen en miljard kronor (från fyra miljarder till 5,2 miljarder) och spelskatten på nettospelsintäktenär är alltså halverad. Spelintäkterna har med hjälp av de resultatmässigt kraftigt ”pandemidopade” åren 2020-21 under de fyra verksamhetsåren sedan 2018 plussats på med genomsnitt 1,5 miljarder kronor per år. Detta har höjt spelskattelättnaden jämfört med 2018 till i genomsnitt cirka 650 miljoner kronor per år.

Förklaringen kan eftersökas i kostnaderna. 2018 redovisade ATG 352 miljoner kronor i personalkostnader och 967 miljoner i ”övriga externa kostnader”. 2022 var motsvarande siffror 529 miljoner i personalkostnader och 1.789 miljoner (efter att avdrag gjorts för ersättningen till sporten för rättigheter till hästdata och ljud/bild). Kostnadsökningar för personal och ”övrigt” på bra precis en miljard kronor alltså. Till det kommer då dessutom den rörelseresultatpåverkande avskrivningstakten på gjorda investeringar. 2018 var avskrivningen 122 miljoner. 2022 handlade det om 304 miljoner. Det blir 182 miljoner kronor till på kostnadssidan.

För att sammanfatta det snabbt och enkelt: Sedan sista året i det gamla monopolsystemet har ATG ökat spelintäkterna med drygt en miljard kronor.  I den nya spelskatten har ATG, jämfört med 2018, kvar ungefär 1,4 miljarder kronor mer av nettospelsintäkten efter att skatten dragits. Samtidigt har ATG dragit på sig kostnadsökningar på 1,2 miljarder kronor (från 1,4 till 2,6 miljarder).Trav- och galoppsportens utdelning har samtidigt förbättrats med 260 miljoner från 2,1 till knappt 2,4 miljarder. Lägger man ihop dessa grova siffror blir det inte så långt ifrån ett nollsummespel.

Det återstår att se om de sparåtgärder ATG har vidtagit, och vidtar under året, justerar de siffrorna till bättre utdelning för sporten och mindre kostnadsökning för ATG när bokslutet för 2023 ligger klart om ett år.

Nyckeltal ATG:s nettospelsintäkter i Sverige

Period: kvartal fyra 2019-2022

Hästspel
2022: 1.000
2021: 1.075
2020: 1.196
2019: 1.001
Minskning mellan 2021 och 2022: 75 (7,0 %)
Minskning mellan 2019 och 2022: 1 (0 %)

Sportspel
2022: 154
2021: 136
2020: 135
2019: 77
Ökning mellan 2021 och 2022: 18 (13,1 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 77 (100 %)

Kasino
2022: 103
2021: 76
2020: 64
2019: 69
Ökning mellan 2021 och 2022: 27 (35,5 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 57 (49,3, %)

Från Ecosys (Danmark)
2022: 80
2021. 52
2020: 45
2019: 30
Ökning mellan 2021 och 2022: 7 (53,8 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 22 (266,7 %)

Sammanlagt
2022: 1.257
2021: 1.339
2020: 1.440
2019: 1.177
Minskning mellan 2021 och 2022: 82 (6,1 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 80 (6,8 %)

Rörelseresultat (koncern)
2022: 444
2021: 500
2020: 602
2019: 463
Minskning mellan 2021 och 2022: 56 (11,2 %)
Minskning mellan 2019 och 2022: 19 (4,1 %)

Ersättning till hästsporten för bild, ljud, sportdata
2022: 96
2021: 103
2020: 110
2019: 104
Minskning mellan 2021 och 2022: 7 (6,8 %)
Minskning mellan 2019 och 2021: 8 (7,7 %)

Alla belopp i miljoner kronor

Period: helår 2019-2022

Hästspel
2022: 3.963
2021: 4.248
2020: 4.539
2019: 3.835
Minskning mellan 2021 och 2022: 285 (6,7 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 128 (3,3 %)

Sportspel
2022: 594
2021: 557
2020: 378
2019: 254
Ökning mellan 2021 och 2022: 37 (6,7 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 303 (233,9 %)

Kasino
2022: 384
2021: 256
2020: 288
2019: 257
Ökning mellan 2021 och 2022: 128 (50,0 %)
Minskning mellan 2019 och 2022: 127 (49,4 %)

Från Ecosys (Danmark)
2022: 283
2021: 195
2020: 154
2019: 89
Ökning mellan 2021 och 2022: 88 (45,1 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 106 (318,0 %)

Sammanlagt:
2022: 5.224
2021: 5.256
2020: 5.359
2019: 4.435
Minskning mellan 2021 och 2022: 32 (0,6 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 789 (17,8 %)

2018 var nettospelsintäkten denna period 4.162 mkr

Ersättning till hästsporten för bild, ljud, sportdata
2022: 564
2021: 591
2020: 619
2019: 578
Minskning mellan 2021 och 2022: 27 (4,6%)
Minskning mellan 2019 och 2022: 14 (2,4 %)

Rörelseresultat:
2022: 1.686
2021: 1.920
2020: 2.240
2019: 1.501
Minskning mellan 2021 och 2022: 234 (12,2 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 185 (12,3 %)

Koncernbidrag från ATG till Svensk Travsport

2022: 1.631
2021: 1.705
2020: 1.996
2019: 934

ATG:s spelskatt koncernen (på nettospelsintäkterna)

2018: 1.455 (nettospelsintäkt: 4.162), Kvar efter skatten: 2.707
2019: 895 (4.435). Kvar efter skatten: 3.540
2020: 1.056 (5.359). Kvar efter skatten: 4.303
2021: 1.061 (5.256). Kvar efter skatten: 4.195
2022 :1.072 (5.224). Kvar efter skatten: 4.152

2018 var lotteriskatten 35 procent på nettospelsintäkten. Från 2019 är motsvarigheten spelskatten 18 procent på nettospelsintäkten, men tillkommer gör lite effekter så att den reella skattesatsen blir cirka 20 procent.

Alla belopp i miljoner kronor

/LARS DAHLGREN

ATG:s bokslutskommuniké för 2022:

https://omatg.se/wp-content/uploads/2023/02/atgq42022.pdf