Ordf. Jan Halberg 070-641 74 03 jan.halberg@wangen.se

Hushållens minskande reala disponibla inkomst slår tydligt mot ATG:s intäkter och rörelseresultat första kvartalet 2023. I den ekonomiska rapport som presenterades på torsdagen för månaderna januari, februari och mars minskade nettospelsintäkterna med 75 miljoner kronor jämfört med förra året och rörelseresultatet med 60 miljoner.

 

Skärmavbild ur ATG:s kvartalsrapport, som visar att rörelseresultatet för första kvartalet 2023 blev något bättre än 2019. Siffrorna 2020-2022 är (positivt) påverkade av pandemieffekter.

 

Ekonomichefen Lotta Nilsson Viitala hade stöd av analyschefen Tomas Melin när den ekonomiska rapporten för första kvartalet presenterades för banor och de sportaktivas organisationer i ett teams-möte på torsdagmorgonen. Utöver det gästade ATG:s verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth Svensk Travsports konsortium i tisdags med en föredragning. För att sammanfatta det kort och enkelt: Det är tuffa tider för hästsportens spelbolag ATG varpå hela den svenska trav- och galoppsportekonomin vilar.

– Ingen får sitta still i båten nu. Fån ATG:s sida ska vi göra allt i vår makt för att kunna leva upp till de åtaganden som satts i budgeten, sade Lotta Nilsson Viitala apropå att intäktssifffor och rörelseresultat för första kvartalet inte är så starka som de skulle behöva vara för att från 2024 och framåt ekonomiskt säkerställa nuvarande nivå på tävlingsstruktur (antal banor/tävlingsdagar) och medel till aktiva.

Samtidigt ska konstateras att ATG dragit tydligt i kostnadsbromsen från och med slutet av 2022. Åtgärder som på helårsbasis beräknas medföra besparingar i häradet 200-300 miljoner kronor är igångsatta. För första kvartalet redovisas 26 mkr lägre kostnader än motsvarande kvartal 2022. Dessa åtstramningar får verkningsgrad successivt och ger först 2024 fullt genomslag i ATG:s helårsekonomi. En hämmande faktor för besparingsmålen är att även ATG drabbas av kostnadsökningar kopplade till omvärldsläget, inflationen, ränteläget och den svaga kronkursen. En del av de tänkta besparingarna kan komma kan ätas upp där.

– ATG har högt fokus på att minska kostnaderna, öka effektiviteten och hantera inflationen, konstaterar Lotta Nilsson Viitala.

Konjunkturer kommer och går och för företag gäller det att härda ut lågkonjunkturer, där de företag som lyckas kommer ut starkt och effektivt ”på andra sidan” när tillväxtkurvorna vänder uppåt igen. Det sorgliga i det här fallet är att det sattes fart på besparingarna först när det stod klart att intäktssidan redan börjat vika, och nu är det alltså så att besparingarna inte räcker till för att hålla uppe rörelseresultatet (intäkter minus kostnader) eftersom intäkterna minskat mer än ATG förmått spara på sina kostnader.

Dock kommer detta sannolikt att svänga ”åt andra hållet” under resterade del av året. När intäkterna första kvartalet 2023 jämförs med intäkterna samma månader 2022 fanns fortfarande en positiv pandemieffekt för ATG:s del i 2022-siffrorna, som är borta i år. Denna effekt kommer också att i princip vara borta från och med nästa kvartalsrapport, så då blir alltså intäktsjämförelsen ”rak”. Samtidigt ska alltså besparingsåtgärderna succesivt växa i värde för varje månad som går.

Minskat intresse för spel på hästar

Gällande ATG:s nuvarande utveckling vad gäller intäktssidan på spelet kan två trender utskiljas, nu när det nu går att börja filtrera ut vad som var pandemieffekter av engångskaraktär i jämförelsesiffrorna.

Den ena trenden – en riktigt alarmerande sådan – är att intresset för att spela på hästar i Sverige sjunker.

Jämfört med ”prepandemiåret” 2019 var ATG:s nettointäkter på hästspelen 47 miljoner kronor lägre första kvartalet i det första riktiga ”postpandemiåret” 2023. Den minskningen beror inte på att ATG tappat marknadsandelar på hästspelen till konkurrenter på spelmarknaden, för ATG har samma totaldominanta andel där nu som 2019, 97-98 procent. Utan minskningen beror på att intresset för att spela på hästar minskat.

Den utvecklingen är alarmerande. Hästspelsintäkterna är bulken i ATG:s intäkter och har hög nettomarginal i förhållande till kostnaderna. Men det går alltså inte att öka hästspelsintäkterna genom att ta marknadsandelar från konkurrenter på spelmarknaden, utan ska intäkterna i hästmarknadssegmentet öka handlar det helt enkelt om att göra marknaden större: att få fler människor att spela mer på hästar.

Att lyckas uppnå det kräver att investeringar görs i marknadsföring och spelprodukter, och att sporten och spelet gemensamt verkar för att öka intresset för att spela på hästar.

Travtränarnas Riksförbunds ordförande Jan Halberg tillhörde de som lyssnade på presentationen av q1-rapporten.

– Att investera kan ju tolkas som att det handlar om att skjuta in några hundra miljoner i marknadsföring och utveckling av hästspelsprodukterna, och det är så klart en bit i det hela. Men alla som är aktiva i sporten kan också bidra till att investera i hästspelet genom hur vi framställer vår bransch. Alla kan ställa sig frågan; vad kan jag själv göra och bidra med för att öka intresset för att spela på hästar?, säger Jan Halberg.

Den andra tydliga trenden är att ATG stadigt ökar sina marknadsandelar avseende både sportspel och casino. Där är ATG alltså framgångsrikt. Samtidigt konstateras att sportspelmarknaden som helhet utvecklats långsammare än vad ATG:s strateger trott, vilket gör att man mellan raderna kan utläsa att de satsningar som gjorts där (åtminstone inte ännu) gett den avkastning som förväntades.

 

Ur ATG:s rapport för första kvartalet 2023.

 

ATG förutspår att det hela spelmarknaden kommer att se en tillbakagång under 2023 som en följd av att hushålens köpkraft (reala disponibla inkomst) minskar, vilket förstås i ATG:s fall är en riktigt iskall nordanvindsstöt för de ägare – Svensk Travsport och Svensk Galopp – vars hästsportutövare ska leva på det ATG skapar i form av rörelseresultat.

”Ingen får sitta still i båten”, konstaterade Lotta Nilsson Viitala ovan, och det har heller inte Svensk Travsport gjort sedan budgeten togs för 2023, innebärande att cirka 70 miljoner hämtas ur balanserade vinstmedel för at kunna upprätthålla 2022-nivån på prispengar och ersättningar till banor. Ett tiotal projekt har under vintern igångsatts med syfte att ha handlingsplaner klara för olika scenarion inför 2024, enligt devisen ”förbered för det värsta och hoppas på det bästa”.

Q1-rapporten för ATG indikerade tyvärr, föga oväntat, att åtminstone en del av de där scenariorna kan komma att behövas när budgetarbetet inför 2024 startar i höst.

Nyckeltal

ATG:s nettospelsintäkter i Sverige
Period: kvartal ett 2019 – 2023

Hästspel
2023: 838
2022: 956
2021: 1 037
2020: 902
2019: 885
Minskning mellan 2022 och 2023: 122 (12,8 %)
Minskning mellan 2019 och 2022: 47 (5,3 %)

Sportspel
2023: 178
2022. 167
2021: 129
2020: 95
2019: 54
Ökning mellan 2022 och 2023: 11 (6,6 %)
Ökning mellan 2019 och 2022: 124 (229,6 %)

Kasino
2023: 108
2022: 90
2021: 60
2020: 78
2019: 61
Ökning mellan 2022 och 2023: 18 (20,0 %)
Ökning mellan 2019 och 2023: 47 (77,0 %)

Från 25syv/Bet25 (Danmark)
2023: 69
2022: 55
2021: 42
2020: 32
Ökning: mellan 2022 och 2023: 14 (25,4 %)
ATG.s danska bolag hade ingen särredovisad verksamhet första kvartalet 2019.

Sammanlagt:
2023. 1 193
2022: 1 268
2021: 1 268
2020: 1 107
2019: 1 000
Minskning mellan 2022 och 2023: 75 (5,9 %)
Ökning mellan 2019 och 2023: 193 (19,3 %)

2018 var nettospelsintäkten denna period 1 058 mkr

Kostnader:
2023: 1 055
2022: 1 081
2021: 1 031
2020: 976
2019: 908
Minskning mellan 2022 och 2023: 26 (2,4 %)
Ökning mellan 2019 och 2023: 147 (16,2 %)

I kostnader ingår som de viktigaste posterna, i fallande ordning: ”övrigt”: 613 mkr, minskning med 28 mkr jfrt med 2022. Spelskatt: 244 mkr, (minskning med 15 mkr jfrt med 2021. Personalkostnader: 139 mkr, ökning med 14 mkr jfrt med 2022. Avskrivningar: 78 mkr, ökning med fyra mkr jfr med 2022).

Rörelseresultat (koncern) före inkomstskatt:
2023: 321
2022: 381
2021: 435
2020: 343
2019: 288
Minskning mellan 2022 och 2023: 60 (15,7 %)
Ökning mellan 2019 och 2023: 33 (11,4 %)

Ersättning till hästsporten för bild, ljud, sportdata och sponsring:
2023. 168
2022: 182
2021: 197
2020: 185
2019: 180
Minskning mellan 2022 och 2023: 14 (9,2 %)
Minskning mellan 2019 och 2023: 12 (6,7 %)

Alla belopp i miljoner kronor

Här är kvartalsrapporten i sin helhet

 

/LARS DAHLGREN