Ordf. Jan Halberg 070-641 74 03 jan.halberg@wangen.se

ATG:s vd Hasse Lord Skarplöth gjorde en jämförelse mellan Bayern München, upplevelserna på deras hemmaplan Allianz Arena och Elitloppet. Det fick det stora Bayern München-fanset Conrad Lugauer att tända på alla cylindrar:
– Hasse, om du missar att ge laget på arenan förutsättningar att spela attraktiv toppfotboll blir det inget intresse vare sig på läkaren eller framför tv:n. Om du ska kunna nå alla de fina målsättningar du målar upp för ATG måste du ha laget på planen med dig. Annars är du chanslös.

Hasse Lord Skarplöth och Maria Croon lyssnade på proffstränarnas synpunkter gällande hur framtiden för travsporten ska mötas vid mötet på Solvalla Elitloppshelgen.

Conrad fortsatte:

– Det finns ett fotbollslag till i München, TSV 1860 München. Men de spelar skitfotboll i tredjeligan nu, så dem bryr sig ingen om.

Det öppna proffstränarmötet i Arkaden på Solvalla på lördagmorgonen Elitloppshelgen må ha blivit (alltför) klent besökt med tanke på att ST och ATG mönstrade sin förstakedja avseende både tjänstemän (Maria Croon, Robert Karlsson och Hasse Lord Skarplöth) och politiker (Anders Källström, ordförande i Svensk Travsport och vice ordförande i ATG), men det blev likväl ett intressant och givande meningsutbyte.

Hasse Lord Skarplöth redogjorde för ATG:s framtidsperspektiv fram till 2030, med ledordet ”störst på riktigt” . I det finns det konkreta målet att ha högre rörelseresultat än Svenska Spel år 2030.

Maria Croon höll sig mer kortsiktigt med att översiktligt presentera det arbete som pågått hela första delen av 2023 i ST, gällande de utmaningar travsporten står inför gällande 2024-25.

Allegorin mellan Bayern München och Elitloppet, huvudsakligen bestående i att sådana idrottsliga toppevent som engagerar hundratusentals människor och är fantastiska skyltfönster för respektive sport, visade sig bli utgångspunkten för ett resonemang om hur fundamentalt viktiga de aktiva med hästarna, tränare, uppfödare, hästägare är för publik- och tv-intresset, och därmed också för förutsättningarna för ATG att få spelintäkter.

– Om Bayern München inte hade ett lag som kan prestera fotboll på toppnivå vore klubben ingenting. Då skulle det inte vara fullsatt på Allianz Arena och det skulle inte finnas någon tv-publik. Utan laget på planen är klubben ingenting, de skulle inte ha publikintäkter, tv-rättighetsintäkter, sponsorintäkter, försäljningsinäkter. Samma sak gäller för dig, Hasse. Det spelar ingen roll hur fina visioner och ambitioner du har med ATG:s utveckling och position på spelmarknaden om du inte har ett lag på planen som kan prestera på toppnivå, sade Conrad Lugauer, som fortsatte:

– Vad händer om du tappar laget, Hasse? Just nu är spelarna i ditt lag utsatt för oerhört stor press ekonomiskt, det måste du förstå.

Jörgen Westholm spann vidare på samma tema:

– Spelarna på planen mår inte bra. Vi överutnyttjar personalen för att klara att fylla det tävlingsschema som ATG sbeställer för att kunna generera intäkter till sporten. Vi går helt enkelt inte hand i hand.

När Hasse Lord Skarplöths och Maria Croons presentationer visade att ATG:s ”utbetalning till sporten” ökat med 664 miljoner kronor från 2013 till 2023, och att medlen till aktiva under samma tioårsperiod förbättrats med 177 miljoner kronor konstaterade Westholm:

– Vart har pengarna tagit vägen? Förr var det så (och då menade Jörgen tillbaka på Gert Lindbergs tid som ATG-vd, reds.anm) att hälften av överskottet från spelökningarna gick till att öka medlen till aktiva. Med den fördelningen borde medlen till aktiva alltså ökat med med cirka 330 miljoner på dessa tio år och inte med 180. Vi behöver en direktverkande parameter där vi känner att när omsättningen (på spelet) ökar så måste också medlen till sporten öka.

Hasse Lord Skarplöth höll med om att han är medveten om att situationen för de aktiva är svår, men att ATG:s jobb är att se till att driva och utveckla spelet. Fördelningen av spelöverskottet som överförs till trav- och galoppsporterna är en fråga för ST och SG.

Maria Croon konstaterade som ett svar på Jörgen Westholms fråga om ”vart pengarna tagit vägen” att efter separationen mellan ST och ATG i och med spelomregleringen 1 januari 2019 så har nu ST mer kostnader att hantera än tidigare, kostnader som måste täckas med intäkterna från ATG.

Diederik Meilink knöt ihop det faktum att så få (endast ett tiotal) tränare slöt upp på det öppna morgonmötett på Solvalla med att uppgivenheten är stor:

– Just nu är alla bara rädda. Problemet är att vi känner oss överkörda i alla lägen, det spelar ingen roll vad vi gör. Jag tycker att det är fantastiskt att Conrad och Jörgen, som är stora och framgångsrika tränare och säkert klarar sig även genom dessa svåra tider, kan vara så engagerade och tala så starkt för alla oss andra, som inte är här idag. Att vi är så få här idag bör tas som en alarmklocka, sade Meilink.

Hur hanteras situationen att ATG:s nettoresultat minskar?

Givetvis avhandlades också närtidssituationen med att ATG:s hästspelintäkter minskar. En historisk situation, enligt Hasse Lord Skarplöth, för första gången är det tydligt att en lågkonjunktur slår rakt ut på ATG:s spelintäkter. Tappet på hästspelet första kvartalet 2023 var hiskeliga tolv procent.

– Vi såg att det började bromsa in efter sommaren förra året och i början av hösten startade ATG åtgärdsprogam för att börja jaga kostnader. Vi minskar marknadsföringsbudeten med 80 miljoner kronor i år, genomför en växling från att köpa in konsulttjänster till att istället ha anställda, och har besparingsprogram på alla avdelningar med bland annat omförhandlingar av en rad avtal, en ”kostnadsletning” som ska ge 35 miljoner. Samtidigt hämmas vårt besparingsarbete av att en del av våra kostnader betalas i euro och dollar, och det blir dyrt nu när kronan är så svag.

Trots detta igångsatta besparingsarbete framstår det som osäkert om ATG, på grund av de vikande intäkterna, klarar att leverera ett resultat från 2023 som INTE innebär indragningar på ägarsidans budget, alltså ST med banor och aktiva för 2024. Bara att ligga kvar på 2022 års utbetalningsnivåer kräver, vilket väl nu är allom bekant, att ST under 2023 tar cirka 70 miljoner från det balanserade resultat som kunde byggas upp under de for ATG extremt lyckosamma pandemiåren 2021-22. För att kunna behålla 2022-nivån (utan kostnadsminskningar hos ST/banorna/aktiva) skulle alltså ATG behöva klara av att ÖKA sitt rörelseresultat så att utbetalningen till sporten kan höjas med minst 70 miljoner kronor. Till det ska också läggas  inflationseffekter, så den egentliga höjning av överföringen från ATG som krävs för bibehållna utbetalningsivåer till banor och aktiva kanske är 80-90 mijoner.

Istället framstår det snarast som att risken är att ATG-utbetalningen till ST kan minska jämfört med 2023 och i så fall finns bara en sak att göra: En åtstramad budget från ST:s sida 2024.

Maria Croon redovisade översiktligt nio olika projekt som genomförts under våren vilka syftar till att skapa underlag för en handlings- och prioriteringsplan som kan tas fram i höstens budgetarbete, om så skulle behövas. Hon ställde sedan frågan rakt ut: Just nu ser det inte ut som att vi kommer att kunna öka medlen till nästa år. Vad ska vi i så fall göra?

Proffstränarna tog direkt upp en konkret del som berör ekonomin i deras verksamheter: Tävlingsprogrammet och dess innehåll. Att behöva resa runt massor med hästarna är kostnadsdrivande och ger med tanke på ´nmivån på prispengarna i framförallt lunchtrav och ”andrabanor” på kvällarna dålig ekonomisk utväxling för hästägarna.

Robert Karlsson konstaterade att det, i den händelse det blir aktuellt, finns tre verktyg för att göra ingrepp i tävlingsprogrammet: Minska antalet tävlingsdagar, minska antalet lopp per tävlingsdag, eller behålla tävlingsvolymen men minska prispengarna (per lopp). Kombinationer av dessa verktyg är förstås också möjliga.

Jörgen Westholm drog en lans för en stort genomförd tränarenkät:

– Om det blir aktuellt med indragningar för de aktiva måste TR gå ut och fråga medlemmarna vad de föredrar: Färre tävlingsdagar, färre lopp per dag, eller minskade prispengar per lopp. För min del är det valet enkelt: Färre tävlingsdagar, men då talar jag ju bara för mig själv.

Maria Croon höll med om att volymfrågangällande tävlingsverksamheten är viktig och Robert Karlsson flikade in att frågan om mer nordiskt samarbete bland annat gällande att köra fler lunchtrav i grannländerna varit uppe på ett möte tidigare i veckan.

Diederik Meilink ville skruva diskussionen om eventuella ingrepp i tävlingsprogrammet åt ett lite annat håll:

– Ni kan helt enkelt inte spara på de aktiva.

Anders Källström konstaterade avslutningsvis att han ägnat sitt första år som ST-ordförande åt att resa runt mycket i landet och träffa hundratals med representanter för banorna och sporten, och att sådana här möten är mycket värdefulla.

Svensk Travsports ordförande Anders Källström vid TR:s medlemsmöte Elitloppshelgen.

TR:s ordförande Jan Halberg tackade alla medverkande för det stora engagemang och intresse som visats. Halberg poängterade att det måste ses som väldigt positivt att nyckelpersonerna i ST och ATG ställer sig till förfogande under en hektisk Elitloppshelg för att presentera vad som pågar centralt, och utbyta synpunkter direkt med proffstränarna.

– Dagens möte ser vi som en delstation mot att vi kan fortsätta träffas och ha utbyte av synpunkter. Det är i sådana här forum diskussioner ska tas upp och föras. Att ständigt gnälla utåt, i media om hur dåligt allt är, är sannolikt att göra oss själva en otjänst. Att Anders, Maria, Robert och Hasse varit här idag visar ju att de är beredda att lyssna på oss och diskutera våra hjärtefrågor.

– TR siktar liksom förra året på att arrangera ett höstmöte, och då hoppas vi att många fler tränare kan frigöra tid för att medverka än vad fallet blev idag. Vi ska ju komma ihåg vad som var temat för det här mötet: Hur vi möter framtiden tillsammans. Vill man vara med och påverka sin framtid måste man ju engagera sig, och nu jobbar vi vidare med det, allihop, sade Jan Halberg.

/Av: LARS DAHLGREN