Derbyhelgen samlas alltid Svensk Travsports ägarkonsortium, det vill säga representanter (ordföranden och vd:ar) från alla banor och BAS-organisationer. Här är det viktigaste för TR:s medlemmars del från 1,5-dagsmötet:
1) Hästvälfärdsfrågor kommer alltmer i fokus. De missförhållanden som briserat i media gällande ridsporten senaste tiden spiller oudvikligen över även på travsporten och här gäller det verkligen att ligga steget före och se till att hålla hästvälfärden på mycket hög nivå. Som en del i denna ambition att vara proaktiv ändras nu Travarhälsans rutiner, så att även kontroller av hästar EFTER lopp introduceras.
ST försökte börja med detta i vintras, men det man ville etablera då var dåligt förberett och togs tillbaka. Nu är Hästvälfärdavdelningen åter på banan med efter-lopp-kontroller (första sådana gjordes på Åby i torsdags, 29/8) och man implementerar nu detta sakta och bit för bit så att efterkontrollerna blir friktionsfria mellan Hästvälfärdsavdelningens representanter (kontrollanterna) och de aktiva. Huvudsyftet är att samla kunskap om hur hästarna ”tar” loppen, för att kunna använda detta i proaktivt syfte. Upptäcks något som så att säga ”hänger ihop”, exempelvis kopplat till vilken utrustning hästen haft i loppet, kan det då hanteras för att elimineras.
Ett försök till konkret exempel: Tungband förbjuds i lopp i Danmark från 1 januari. Är det ett beslut som verkligen leder till bättre hästhälsa eller medför förbud mot tungband endast ökad olycksrisk i loppen, och därför i själva verket blir en ÖKAD skaderisk för både hästar och kuskar? Här kan standardiserade kontroller av hästar efter lopp ge kunskap och fakta runt just den frågan.
TR:s styrelse fick en egen stor dragning om det här i ett heldagsmöte med ST:s ledning och Hästvälfärdsavdelning den 21/8. Det betonades där från TR:s sida vikten av kommunikation och (tidig) information till de aktiva som blir uttagna till efterkontroller så att detta på bra sätt individuellt kan planeras in i stallpersonalens rutiner för arbetet med hästarna efter loppen.
/////
2) Det redovisades i Malmö sju procents nedgång av svenskregistrerade hästar i kullen född 2023. Inkomna registreringsansökningar för kullen 2024 pekar mot att nedgången i år kan bli så hög som 15 procent. Och preliminära betäckningssiffror för året visar på nedgång med cirka 15 procent till, vilket skulle innebära ytterligare (minst) 15 procents tapp i födda hästar 2025. Sammantaget betyder det här att svensk travsport är på väg mot en situation med under 2 000 födda vbl per år och cirka 300-400 kbl.
Utan kraftfulla lyckosamma åtgärder som vänder kurvorna uppåt igen vad gäller antalet hästägare, vilket i sin tur med automatik leder till produktion av större kullar, kan denna nya lägre hästvolym bli permanentad. Detta riskerar att få stora konsekvenser för vad som benämns ”sportvolymen” från 2027-2028. Det uttalades ett tydligt budskap från konsortiet om att det behövs omedelbara åtgärder som stimulerar hästägande och uppfödning.
/////
3) Från och med årsskiftet återinförs Klass III i STL liksom en ny ”låg Stodivision” under Diamantstoet. Båda dessa klasser ska förbehållas svensk(född)a hästar. Förändringen medför att det varje vecka kommer att skrivas ut dubbelklasslopp i V75, typ Klass III mot Klass I, Klass II mot Bronsdivisionen, och så vidare. Med fler 15-hästarslopp (voltstart) på V75-kupongen ska det åtminstone i teorin bli något svårare än det är nu för spelarna att hitta vinnarna i loppen.
Med tanke på de negativa stämningarna i spelarkåren för tillfället, och att det nu under lång tid varit låga utdelningar på V75 och ofta femrättsjackots, ställde jag frågan om det här kan snabbas på och introduceras redan i år. Svaret blev att planen är att Klass III och ”låga sto”, och därmed också dubbelklassloppen, ska gå igång från årsskiftet.
/////
4) TR och ASVT hade tillsammans lyft frågan till konsortiet om att stänga upp till 20 procent av prispengarna för svenska hästar från och med nästa år, vilket är vad överenskommelserna på europanivå säger är ok att stänga. Först ska sägas att det råder viss förvirring runt definitionen om vad som ska ingå i det som räknas som ”stängda pengar”. Nuvarande tolkning säger att 17 procent av prispengarna nu är stängda, men det finns varianter som innebär att siffran man ska utgå från kanske ska vara 13 procent. Att fastna i att diskutera om några procent hit eller dit kan man dock lämna därhän tills PRINCIPEN att 20 procent ska vara stängt är fastställd.
Frågan diskuterades i ett grupparbete, och summeringen av gruppernas inställning visade att sju av nio grupper var FÖR förslaget att gå till 20 procent stängt, medan två av grupperna ville ha en konsekvensanalys innan frågan ansågs beslutsmogen. Ingen av grupperna var alltså direkt emot.
Man kan konstatera att det under 3) ovan redovisade beslutet om de återinförda Klass III och låga Stodivisionen i rikstoton förflyttar den stängda potten i riktning mot 20 procent, och om ST:s styrelse fattar principbeslutet att (maximalt tillåtna) 20 procent av prispengarna ska reserveras för svenska hästar blir det upp till ST:s sportavdelning att lista ut vad det i övrigt innebär för hur loppen skrivs ut nästa år, för att detta ska nås.
/////
5) Frågan om banornas framtida finansiering, vilket ju om inte annat innebär en viktig indirekt påverkan på TR:s medlemmars verksamhet, har sedan i vintras utretts av ATG:s förra ordförande Mats Denninger och Anders Almgren. Huvudutgångspunkten för utredningen var om nuvarande finansieringssystem tillräckligt effektivt styr mot målen i dokumentet Travsporten mot 2030.
Utredningens förslag till förändringar, vilka i praktiken innebar små förändringar jämfört med nuvarande fördelning, och där det som ändrades lite förenklat uttryckt innebar omdisponering av medel från storbanorna till incitamentspotter, föll dock inte i god jord.
/////
6) Hur stor blir sportbudgeten (prispengarna) 2025 och kommer det i den att finnas med förstärkningar av medlen till aktiva? De frågorna är för tidigt att besvara. ST går in i budgetarbetet för 2025 nu och tidigast i oktober kan det börja klarna om hur det ser ut.
Uttalat är i alla fall att man i budgetarbetet även ska försöka börja joba med lite mer långsiktiga prognoser, och om det lyckas att hitta vad som bedöms vara väl underbyggda siffror i dessa, kunna ge de aktiva i sporten åtminstone en hum om vad som väntar både två och tre år framåt, och inte som nu, bara ta ett år i taget.
/////
7) Hur går det viktiga strategiska arbetet med att Svensk Travsport ska ta kontroll över ATG genom att få ansvar för att tillsätta hela ATG:s styrelse, och alltså bryta statens sedan 1974 etablerade förhållande att styra ATG med sin styrelsemajoritet? Enligt ordförande Anders Källström kan en proposition från regeringen läggas till riksdagen om detta under hösten, och om det sedan inte finns någon oväntad tuva som fäller ekipaget (vilket det naturligtvis kan göra eftersom det här handlar om politik) så kan riksdagen hinna fatta beslut så snabbt att ”sporten övertar ATG” redan till ATG:s bolagsstämma i maj 2025.
Men innan det kan bli så ska frågan alltså manglas igenom både regeringskansli och riksdag och medan det befinner sig mellan dessa mangelvalsar inte stöta på vare sig allvarliga invändningar eller förseningar.
/LARS DAHLGREN
Senaste kommentarer