Ett sextimmarsmöte i högt tempo där massor hanns med att gås igenom och beslutas. Travtränarnas riksförbunds höstmöte på Solvalla i onsdags, med ett 30-tal deltagare blev lyckat på många sätt.

Redan inför mötet kändes det, när listan över föranmälda tränare studerades, att det här kan bli riktigt bra. Så gott som hela landet, förutom västsverige, representerat, och en bra spridning från de som driver storstall med över 100 hästar till de som i stort sett jobbar själva med ett mindre stall, i andra ändan. Kort sagt, en riktigt bra grogrund för spänstiga diskussioner med en rad olika utgångspunkter och förutsättningar representerade.

Mötet gästades dessutom av de viktigaste nyckelpersonerna i Svensk Travsport, ordförande Anders Källström, vd Maria Croon och sportchef Robert Karlsson – som hedrande kom till start fast han egentligen borde varit struken för feber/halsinfektion och under medicinsk behandling nerbäddad hemma i sin säng – som både delgav mötesdeltagarna viktiga inspel utifrån sin position, och även fick med sig en hel hel matnyttigt från mötesdeltagarna.

Allt hölls ihop förtjänstfullt och stringent av moderatorn Johan Lindberg och med Conrad Lugauer som respektingivande ordningsman.

Massor med frågor hanns alltså gås igenom under de sex mötestimmarna (med 45 minuters avbrott för lunch), och vi tar det som avhandlades i tur och ordning.

 

Barfotaförbud för treåringar

Frågan om barfotakörning med treåringar, och om det ska vara tillåtet, hängde kvar sedan i somras, då en enkelt genomförd sms-enkät visade att två av tre av de cirka 165 tränare som besvarade frågan om det ska införas barfotaförbud med att de var FÖR barfotaförbud.

Nu var det meningen att frågan skulle penetreras på djupet med argumenten för och emot ett sådant förbud, och planen att diskussionen skulle resultera i ett tydligt medskick till Svensk Travsport var proffstränarna står i frågan.

Så blev det också, med ett väldigt tydligt omröstningsresultat (26-3) för att nuvarande regler INTE ska förändras. Det ska, enligt höstmötets uppfattning, alltså vara fritt att tävla treåriga hästar utan beslag på hovarna.

Huvudargumentet för det ställningstagandet är att det måste vara tränarnas kompetens som avgör vad som är bäst för hästen i varje givet ögonblick i karriären. Ett generellt barfotaförbud skulle ta bort möjligheten att balansera hästen så att den travar så rent och fritt som möjligt, om detta innebär att den då ska vara antingen barfota fram eller barfota bak.

Vidare är en viktig problemställning att i Sverige bygger tävlingsmodellen på att treåriga och äldre hästar i stor utsträckning kan blandas i samma lopp, och att blir ohållbart om treåringar, med skotvång, ska möta äldre hästar som kan balanseras för ”bäst aktionseffektivitet och högsta möjliga fart.”

Ytterligare en synpunkt som togs fram är att barfotakörning felaktigt pekas ut som orsak till att hästars karriärer förkortas. Detta framstår dessutom som en myt; den enda studie som finns hos ST runt detta visade att hästar som tävlat barfota som treåringar gör lika många starter i karriären som de hästar som tävlat med skor under hela treåringssäsongen. Istället pekades att nästan alla stora årgångslopp körs med försök-final med cirka två veckors mellanrum ut som en nyckelfaktor bakom om hästars karriärer förkortas. ”Tävlingsprogrammet pressar hästarna”, är ett direkt citat från en tränare. Samt som den allra viktigaste att det är olämpliga utformningar och underlag på tränings- och tävlingsbanor som orsakar förslitningsskador – inte barfotakörning i enskilda lopp.

Som argument FÖR ett barfotaförbud nämndes att det skulle ta bort hetsen – det yttre trycket från media och hästägare – att dra skorna i situationer då det kanske inte är det bästa för den enskilda hästen. Ett barfotaförbud skulle på det sättet göra tävlandet med treåringar ”lugnare”.

Men slutresultatet av diskussionen blev alltså: medskick till Svensk Travsport att nuvarande regler inte ska ändras.

Svensk Travsports rättsvårdande system

Maria Croon redogjorde för hur Svensk Travsports rättsvårdande system för allvarliga reglementsbrott är uppbyggt, med utredande funktioner hos ST-tjänstemän, en ansvarsnämnd (STAD) som utses av Svensk Travsports fullmäktige och över det Överdomstolen, också utsedd av fullmäktige, som överprövningsinstans.

Med utgångspunkt i ett konkret aktuellt utredningsärende konstaterades att ST verkar ha problem dels med att både skydda svensk travsports varumärke och de aktivas förtroende gällande att det känns som att ”rättvisa skipas”, och samtidigt att enskilda aktiva kan hamna i en situation där beslut fattade på tjänstemannanivå får förödande konsekvenser för den aktives verksamhet.

Mötet nådde konsensus om att det på tjänstemannanivån är rimligt att, när ett utredningsmaterial pekar mot att allvarliga reglementsöverträdelser kan ha begåtts, agera snabbt och med kraft med att stryka hästar som är startanmälda och även ge hästar/stallet anmälningsförbud en viss tid.

För att ta steget till att dra in tränarlicensen, vilket kan jämställas med att utförda ett omedelbart näringsförbud, behövs dock att en utomstående juridiskt kompetent instans, till exempel ett verkställande utskott i STAD, kommer in och på det preliminära utredningsunderlag som finns i en sådan situation bedömer om det finns sakliga skäl att besluta om omedelbar licensindragning.

Höstmötets beslutsformulering runt detta blev: Att inrätta en rättssäkerhetsfunktion som inom en vecka ska ta ställning till en från ST:s utredande tjänstemän gjord framställan om begäran om licensindragning.

 

Tävlingssystemets ekonomi

Medan både Maria Croon och Anders Källström deltog i mötet pratades det mycket om övergripande frågeställningar runt travsportens ekonomi. Maria Croon redogjorde för att inriktningen i det nu pågående budgetarbetet är att fastställa en treårsplan så att ”alla vet vad som gäller tre år framåt”. I nuläget diskuteras inom ST:s prismedelsgrupp hur en tänkt förstärkning av prismedel bäst distribueras, som inspel/beslutsunderlag till Svensk Travsports styrelse.

Anders Källström redogjorde för hur tankarna är, och hur arbetet går, med att ”ta över ” ägaransvaret för ATG från staten, och betonade att om inte nuvarande negativa utveckling av antalet födda svenska travhästar, och i rekryteringen inom hästägandet, kan vändas, så står sporten inom några år inför en situation då det inte går att upprätthålla nuvarande tävlingsutbud. Källström sade också att det ska göras en kraftsamling av medel till 2025 som tas ur balansen, vilket sedan måste rättas till 2026 och 2027.

Även frågan om banornas framtida finansiering berördes i denna del av diskussionen, och mötet efterfrågade om det kommer att ställas kvalitetskrav på banornas faciliteter för att få vissa tävlingstyper. Det konstaterades där att standarden på en del banors stallbackar ur den synvinkeln är en ”rejäl utmaning”.

Källström höll avslutningsvis med om att en idealisk uppdragsfördelning runt rekryteringsfrågan av hästägare och hästar är att Svensk Travsport centralt, och banorna lokalt/regionalt, ska ha till uppgift att skapa förutsättningar för tränarna att framgångsrikt kunna operera den aktiva rekryteringen. Det gäller då förutsättningar som inte enbart är av ekonomisk natur utan även handlar om bland annat marknadsföringsinriktningar och konkreta aktiviteter syftande till att skapa och sprida travintresse.

Diskussionen runt prismedel fortsatte efter att Croon och Källström tackats för sin medverkan på mötet. Bland de många synpunkter som då framkom i en spänstig diskussion kan särskilt konstateras att det var mötets mening att frågan är mer komplex än att endast handla om prismedelsfördelning. En väldigt viktig del är att få till ett bra fungerande divisionssystem i propositionerna som innebär att ”samma kategorier hästar tävlar mot varandra” och motverkar nuvarande situation att ”alla är överallt”. Ett väl fungerande divisionssystem skulle ha förutsättningar att åstadkomma en positiv förändring av nuvarande upplevelse många har bestående i att ”inte räcka till”.

 

TR-interna frågor

Eftermiddagen ägnades, efter att tre TR-interna först gåtts igenom, till att i stor utsträckning behandla konkreta sportsfrågor, där mötet dels hade inspel till ST:s sportchef Robert Karlsson och han bollade frågor tillbaka.

Vi tar de TR-interna frågorna först:

• Vad är ledningens syn på TRs roll i travsporten idag? Från utsidan kan det idag kännas som TR idag blivit en samarbetspartner till ST och i slutändan en kontrollerad opposition till Svensk Travsport istället för att vara ett fackförbund för Travtränarna, utveckla gärna hur ledningen ser på saken.

Styrelsens svar: Styrelsen hänvisar till vad som är Travtränarnas Riksförbunds uppdrag (finns på TR:s hemsida).

• Att för travtränarnas räkning förhandla och besluta i arbetsmarknadsfrågor.
  • Att verka för travtränarnas inflytande på sådana förhållanden inom travsporten, som särskilt berör tränarna och deras anställda, och i övrigt tillvarataga gemensamma intressen samt
  • Att handlägga ärende av generellt innehåll, vilka hänskjutits till Riksförbundet av lokal travtränareförening eller enskild travtränare med A-licens.

 

• Varför förankras inte mer i styrelsen och medlemmarna inför möten med Svensk Travsport? Varför förankrar man inte mer bland medlemmarna helt enkelt?

Styrelsens svar: Styrelsen behandlar på styrelsemöten ärenden som är på bordet i Svensk Travsport och hur TR ska förhålla sig där. Medlemsförankringen om vad TR ska syssla med fastställs på främst årsstämma. Under löpande verksamhetsår fattar styrelsen en rad beslut som rör deltagande och representation på möten och i kommittéer. Styrelseuppdraget innebär i sig självt ett representations- och förtroendeuppdrag att fatta beslut om enskilda frågor enligt svaret under fråga 1: ”tillvarataga gemensamma intressen”. Om medlemmarna inte anser att styrelsen driver medlemmarnas intressen på rätt sätt är den demokratiska gången att då kontaktar man först sin lokala travtränareförening, som sedan i sin tur kan lyfta till valberedningen vad man anser behöver förändras.

• Ska TR:s centrala funktioner få i uppdrag att stödja tränare i att skapa opinion och påverka de lokala sällskapen?

Styrelsens svar: Vill man påverka i de lokala travsällskapen är det en grundförutsättning att man är medlem i sällskapet. Så uppmaningen är enkel: Gå med i ert travsällskap; gå på möten; skriv förslag till sällskapets styrelsen, och motioner till sällskapens stämmor, ha kontinuerliga möten med banas ledning. TR centralt stöttar mer än gärna de lokala travtränareföreningarna i detta.

Sportsfrågor med snabba svar

Robert Karlsson hade följande frågor han ville ha inspel på från TR:

• Mörk eller ljus anmälan?. Mötet: Ljus
• Reducera antalet spårförbehåll från fyra till två?. Mötet: Absolut inte.
• Flytta V75-anmälan från söndag till måndag, och anmälningar generellt till en dag senare än nu. Mötet: Ja, klart positivt, och gärna med tillägget att stänga anmälningarna klockan 10:00 istället för som nu 09:00.

Tränarnas sportsfrågor som väckts på mötet var:

• Licenssystemet som det är utformat nu skapar orättvisor och illojal konkurrens mot de A-tränare som de facto ska leva på sin tränarverksamhet. B-tränare med ordinarie jobb vid sidan av travet kan fakturera externt ägda hästar till ”vänskapspris” och även A-licensinnehavare som inte (längre) har att träna hästar som sin huvudsakliga sysselsättning kan priskonkurrera osunt gällande de oftast enstaka hästar de har kvar. Propositionssystem med ”regionalt företräde” i låga klasser efterlyses också.

Mötet: Livlig diskussion om detta, vilket resulterade i beslutet att TR till nästa års fullmäktigemöte i ST ska författa en motion med innehållet att föreslå/begära en ändring av licensbestämmelserna innebärande att B-tränare som har externt ägda hästar på sina träningslistor Ska kontrolleras avseende innehav av F-skattsedel. Frågan om regionalt företräde besvarades med att det redan finns.

• Ändringen av premieloppstiden från 1.35 till 1.32 för vbl gör att ett antal hästägare nu inte kommer i åtnjutande av vad som är tänkt att vara en ekonomisk morot i att ha tvååringar i träning. Det kan väl knappast vara i linje med premieloppens syfte, det som nu skett med den skärpta tidsgränsen och att vi ska vara rädda om våra hästägare/aktiva. ST har två val: Antingen gå tillbaka till 1.35 som tidsgräns, eller ta bort 31 oktober som sista dag att köra premielopp, utan förlänga den tiden till antingen 30 november eller 31 december.

Mötet: En återgång till premieloppstiden 1.35 förordades.

• Ändra i anmälningsrutinerna så att det går att anmäla till kval/premielopp fram till kl 12:00 och inte som nu till 09:00. Det kommer situationer för många tränare då det i samband med korrigeringen kan vara så att det passar bra att lägga till en kval- eller premiehäst. Eftersom kuskarna ändå korrigeras fram till kl 14:00 borde det gå att kunna sätta in kval/premiehästar till förslagsvis 12:00.

Robert Karlsson: Efter avstämning med sportkontorets personal görs bedömningen att en sådan förändring skulle vara krånglig att genomföra. Mötets mening var att förslaget är bra!.

• Starttid för kvällstrav kl 17:45. Starttid för lunchtrav kl 14:00.

Robert Karlsson: 17:45 för kvällstrav är redan infört på många banor med gott utfall. 15:00 är ytterligare en alternativ starttid som kan fungera , Gävle har provat det. Lunchtrav 14:00 har ATG tydligt emotsatt sig, med motiveringen att det skulle riskera kundkretsen/omsättningsvolymen på lunchtravet

• Flytta anmälan till V75-lördagarna från söndag till måndag.

Se 3) ovan

• Klassificeringsreglerna för jänkarvagnar. Viktigt eftersom de sulkar som klassificeras som jänkarvagnar inte får användas i voltstart.

Robert Karlsson: Den klassificering som på senare tid hamnat i fokus rör typen Finntack Yankee, som inte klassats som en jänkarvagn. Delar av frågeställningen lämnades obesvarad.

• En fråga som torde vara viktig är frågan om sändningarna på atglive under tävlingsdagar oavsett dag. Vi pratar om att värna de hästägare vi har och vi försöker rekrytera nya, men när vi kör tävlingar så är inte hästarna prioriterade i liven. Det är inslag, sportsnack eller massa rövarhistorier om nån före detta tränare. Varför är det inte fokus på att visa hästarna på banan? Ordentliga genomgångar av värmningar när hästarna är ute o värmer, visa från defilering och visa och gå igenom provstarter innan loppen. Hästägaren idag har väldigt lite för att starta sin häst. Jag kanske är den enda som dryftat frågan men jag har personligen följt atglive mycket sista månaderna och det är katastrofalt dåligt enligt mig.

Peter Eriksson: På senare tid har i vart fall den sändning som utgör mix av ATG Live och ”stora sändningen” förbättrats så att det inte längre är lika frekvent att samma intervju visas två gånger.

Slutligen: Robert Karlsson redogjorde för sportkontorets stolpar för arbetets inriktning 2025:

Bevara tävlingsvolymen

Utveckla STL

Nya Premiechansen

Reservera mer medel till svenska hästar

Rimligare motstånd i vardagsloppen

Utjämna mellan ston och hingstar/valacker

Anpassa tävlingsutbudet utifrån regionalt hästunderlag

Som, sagt ett spänstigt möte i högt tempo där mycket blev gjort och sagt. TR:s styrelse vill rikta ett stort tack till de medlemmar, åtminstone från vissa delar av landet trotsande förväntade tuffa väderförhållanden, som deltog!

 

/LARS DAHLGREN